Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOTEN-INSEL
297
DEN DÖDE mumlar.
Ah, hur skönt! Skönt! Anna, väck mig bara, så
jag inte kommer för sent till skolan!–-
LÄRAREN.
Stackars menniskobarn! — »Och när det som
bäst varit hafver, har det möda och elände varit.»
Sextio-två år! Och en sådan barndom, ett sådant
hem! En sådan mannaålder och en sådan ålderdom!
*
DEN DÖDE reser sig igen.
Hummel, Du måste skrifva på, det är onda
principer att icke hjelpa en nödställd, jag mins domprosten
som sa’: jag förlåter aldrig! Det var vackert sagdt!
— Jag vet att jag pratat om Däg, jag kan inte tiga,
det får Du förlåta, för resten har Du förtalat mig,
och så illa att jag höll på att mista min plats; snälla
Hummel, Du får inte neka mig, det gäller hyran...
ja Du tycker jag lefver för högt, men det är för
barnen, jag eger bara en undertröja, det gör
ingenting... Erkännes, jag tar mig en festmåltid ibland
för att stärka mig, och äfven för att glädjas med mina
vänner, Du är så sträng... Paus. — De högsta tingen!
När skulle jag haft tid att tänka på sådant, som bara
lefvat i de allra lägsta tingen... Jag har suttit i
helvetet hela mitt lif, så att det är intet nytt! Ska det
vara mera ändå? Jag tycker jag fått nog! Skrif
på är Du snäll, Du vet jag betalar, om jag bara får
ha helsa och krafter... Jag har en lifförsäkring!...
Janssons namn går inte, han är ute i alla banker...
Får jag bara sofva lite till...
Lägger sig ner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:36:26 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/samotryckt/1/0301.html
