Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIKTER
35
Och botten den är hvit — det ej förgät!
Devisen känna vi — det är Karl MoorV,
»Rättvisa! Men Barmhertighet!»
Nu skall ridån gå upp;
I qväll jag vet att skådespelarne är* rädda —
Det gamla Neckar-vinet kanske jäst —
Har blommat ut i faten —
Och tappadt om på Nya flaskor
Det kanske icke tar sig ut?
Hvem vet, hvad ungt har varit
Kan ligga till sig,
De bjerta färger bli med åren milda,
Och blanka bronsen får sin patina,
Den arme Schiller sjelf fick icke gråna;
Han dog förrn halfva seklet hans förgått —
Men han fick se hur sant han spått —
Ty hans Karl Moor var med och tände på
Bastiljen — men lät Katedralen stå —
Ty det var Schiller: allt det lägre och det låga
Han skydde ej att rifva opp
Hans Röfvare de sätta by och borg i låga,
Men släcka ej vårt enda vissa hopp!
• • •
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
