- Project Runeberg -  Samlade otryckta skrifter / Andra delen. Otryckta berättelser och dikter /
89

(1918-1919) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BERÄTTELSER

103

mera endast för att slippa vara ensam och för att
dricka sig fram till nattsömnen.

Nyårsaftonen hade samlat Ootherna ovanligt
talrikt och när Ilmarinen med sin äldre vän trädde in
i klostrets riddarsal var redan orgien i gång. Ryssen,
förargad öfver att man icke ville sätta fram en butelj
konjak, hade reqvirerat tio islagna glas, hvilka stodo
på en bricka framför honom och markerats med den
plit hvarmed bord brukade tingas, och som bar det
enda ordet: Privat! Detta betydde att han skulle
dricka dem alla sjelf. »Der Wildmann», den tyske
diktaren hade ett fothögt glas framför sig fylldt med
rödt vin; han satt lutad öfver sin rapirvärja och de
stora mensur-ärren i hans ansigte lyste röda som
hundtungor. De öfriga gästerna hade hvar efter sin
smak försett sig.

En dof tystnad låg bredd öfver sällskapet och
den som vågade framkasta nigot spörsmål, nigon
gissning, blef straxt afbruten med ett: Hvad ljuger
Du nu? Endast Der Wildmann hördes di och di i ett
anfall af Genialitetswuth utstöna sitt ultimatum i alla
lifsfrigor: Kinder, erklärt mir das Räthsel der Welt!
hvarefter han hällde ner i strupen si mycket vin
som kunde rinna pi en ging utan att qväfva honom.
Stämningen var si överladdad att det fordrades nigot
utbrott, och detta tog sig form i att Ryssen satte
sig vid pianot.

Han fantiserade, öfver kända motiv, men endast
i den stora stilen, och han beherrskade sin ihörare
si att hvarje motstind var omöjligt. Det upphörde
vara musik och pianot glömdes; det var en storm, ett
vattenfall, ett iskväder som vände ut och in pi
sjä-larne och tog upp hvad som ännu fans positivt, be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:36:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samotryckt/2/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free