Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEATER & MUSIK
221
Om
DRAPERI-BANANS FÖRDELAR.
Om man erinrar att Shakespeares bildade
samtid fått se uppföras alla Sfaakespearedramerna till
och med Midsommarnattsdrömmien utan dekorationer,
och att Moliéres alla komedier spela i ett och samma
rum, så frågar man hvarför vi icke under vissa
förhållanden kunde förenkla dekorationerna. I operan och
utstyrselstycken, operetter och äfven skådestycken är
det hela ju stäldt på utvärtes effekt; der njuter man
af att »se på taflor», och den ytliga handlingen
behöfver stödet af måleriet för att intressera.
I psykologiska dramer, der själsstrider och
analyser af inre tillstånd äro hufvudsaken kunna
dekorationer till ock med verka störande, emedan taflorna
draga uppmärksamheten åt sig och omdekoreringen
med buller och bråk tillintetgör det behöfliga lugnet
och andakten bakom ridån.
Intima Teaterns experiment med draperibanan i
Kristina anser jag absolut lyckadt, och alla sakkunniga
instämma. Den föreställde ingenting, det var dess
fördel, ty dermed lät den sig begagnas till allt. När
man i
l:a akten underlät att tala om kyrkan, så befann
man sig i ett samlingsrum, och det var nog. Dfe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
