Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
man Louhis till honom framställda begäran — fabri-
cerade, d. v. s. skaffade åt honom (med anledning af
m änga ej blott m ed Finskan b eslägtad etungom ål, utan äfven
andra, och forntida, spräk. Sä t. ex.utan att här tala om det latin-
ska liktydande ordet sem en, och d ess ättlingar (säsom t. ex. seme,
på Italienska, och sem icute, på Spanska, m. fl.) deriverade kanske,
eller åtm instone b eslägtad e m ed ordet serere (så) så h eter säd äf-
ven på Ryska säm ja — på Jakutiska (vid Kolyma floden) sam en — på
Sanskrit, sumana, o. s. v. hvarem ot sam e, och sämen, på såväl forn-
tida som nutida Teutoniska egen tligen betyd er säden h os djuren,
och är ursprungligen sam m a ord som sajo, på Lappska — saad på
Irländska — saed, på Anglosaxiska — sal på Alem anniska — saal
på Tyska, och — säd på Svenska. Med anledning häraf skulle
m an kanske kunna tillägga ordet sampo (sam m as) en alld eles ny
förklaring, elleren b etyd else, som dock derföre icke m otsäger,
m en snarare bekräftar, och öfveren sstäm m er m ed den förra. Då
ordet ruis (genet, rukiin) som m otsvarar b egrep p et -råg-, icke
tyckes vara genuint finskt, är det nog m öjligt att råg, liksom säd,
i allm änhet i de uräldsta tiderna betecknad es m ed ordet siem enet,
som num era betyder -utsäde». Åtm instone beteck n ad es så den råg,
som skall så s, och hvarom här tyck es vara i fråga ; och derföre om ,
som sagdt, sam psa är Pellervöinens son, sd vill d elta, m ed andra
ord, icke säga annat än att u t s ä d e t hör å k e r b r u k e t till (pellon
siem enet). Alt folkpoesin äfvcn gör den döda naturen till — både
lefvande, och talande, är ju redan, af gam m alt en erkänd sak. Om
sådant varit förhållandet, och om (t. ex. till följd af m issväxt) hun-
gersn öd , eller b rist på säd (utsäde) inträffat i Pobjola, efter Louhi
(enligt Kalevala runorne) genom W äinäm öinen, g a f Ilmarinen i upp-
drag alt anskaffa nysäd, u tsäde, eller en sla g s ny skatt (uusi sampo)
— han, som (att redan sluta efter nam net,) var luftens, klim atets
och väderlettens Herre, och på hvilken d et så led es b erodde att b e-
fordra årsväxten, och som d essu tom tyckes hafva varit en alltige-
nom verk sam , driftig och inflytelserik person age, för att ej säga en
m ycket konstförfaren m an — så var d et allsicke underligt om
dertill erfordrades ej allenast m ycken tid, utan om detta m edförde
honom m ycket bråk och besvär, m ånga lid elser och förargelser,
hvilket skalden här (i 10 R. v. 32 0 — 416) p oetiskt tyckes vilja
påpeka, och afmåla, genom de m ånga olik aslags form er, och sk ep -
nad er, som härvid visad e sig för hans rika fantasier, och b e -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
