Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
För att bevisa det sednare, eller oförmågan såväl
.hos den närvarande tiden, som hos den närvarande
generationen, att riktigt kunna inse och uppfatta situa-
tionen (lika litet som vi troligen hittills kunnat full-
ständigt uppfatta den bibliska legenden om „kunska-
pens träd“) vilja vi här, i kronologisk ordning, ge-
nomgå de skilda förklaringarne häröfver, och det i
största korthet; hvarvid vi skola följa Doktor Donner
troget i spåren. Hvilken sedan han anmärkt att Lönn-
rot redan 1827, i sin disputation de Wämämöinen, för-
klarat att Wäinämöinen i historiskt afseende varit den
som lärt Finnarne att idka sjöfart, och åkerbruk; en
förklaring, som äfven Gabr. Kein (i Morgonbladet 1832
N:o 15, 16) godkänt; men hvilken förklaring vi der-
emot icke kunna gilla och acceptera — omtalar han
att i anledning häraf redan 1835, ibland våra Tidnings-
blad utvecklat sig en häftig polemik om hvilkendera
uppfattningen vore den riktiga angående kampen emel-
lan Pohjala oelx Kalevala 37) — antingen den mytiska
37) Så t. ex. då P o lij o la (hvilken förklaring, och b e ty d else ,
m an än vill gifva ordet) likväl alltid är ett ej blotl historiskt, utan
äfven ett geografisk t nam n (om ock någongång p oetice förbvtt till
P ä i v i l ä , eller S a r io la ) , så sy n es det o ss åtm instone — m in st
sagd t — löjligt, att sätta d et i förbindelse, och i beröring m ed
K a le v a la , som är ett heltochhållet poetiskt fingeradt och upp-
diktadt nam n; hvilket, så so m sådant, in gen städ es står i verk lighe-
ten till finnandes (jem f. Litter. Sällskis protokoll, då d el d isku tera-
d es om — livad titel nian skulle gifva boken). Ty såvida d et icke före-
kom m er hvarken bland de fiere hundra finska runor, och folksånger,
ja g insam lade i Savolax, eller bland dem Topelius m edd elat från
sam m a land sort som Lönnrot, icke heller bland de af v. Scliröter,
v. Becker, Ganaiider, Porthan, Lencqvist, M axinius, m . fi. i tryck ut-
gifna, så p åslå vi att nam net K a le v a la , liksom W ä in ö lä , är af
Lönnrots e g et fabrikat. Också v et han derom icke säga annat än
— »Wäinöliin vainiolla, Kalevalan kankahalla>. 1 poetiskt afseen de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
