- Project Runeberg -  Samtiden : tidsskrift for politikk, litteratur og samfunnsspørsmål / Anden aargang. 1891 /
289

(1890-1926) With: Gerhard Gran
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ola Hansson: August Strindberg - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

August Strindberg.

Kritisk essay.

in.

Studenten hade varit lejonet under efterromantikéns dagar.
Den akademiska ungdomen hade kristalliserat sig i ett skrå,
hvilket sjelfmant åtagit sig att föra folket in i det Kanaans land som
fiöte af nijölk och honung. Universiteten hade patentbref på att
ensamma få skrifva nationens andliga kodex.

När nu bakslaget kom, blef det denna myt om akademisk
ofelbar-het som först maldes sonder och samman till det intet, hvaraf den
blåsts upp. August Strindbergs första oppositionella arbete,
Från Fjerdingen och Svartbäcken (1878), är en satir öfver
denna studerande menighet, som höll tal om skandinavismen, drack
punsch öfver representationsreformen, samt för öfrigt svor vid Boström
och de estetiska systemen. Boken är en samling små interiører
från det dåtida Upsala. Hvar och en af dessa kemiska lösningar
afsätter i bottenfällning ett eller annat karaktäristiskt lyte, en eller
annan genomgående förvändhet i det svenska studentlifvet:
små-stadsbrackaktigheten, slagskämpestoltheten, fyllkajeglorian, o. s. v.
Det är en blick som ser skarpt och som ser nyktert genom de
efterromantiska töcken, i hvilka slägtena vandrat som somnambuler.
Det är som en bultning i natten på de tempelportar, inom hvilka
ungdomen sof eller i dunklet tillbad sina skröplige gudar, hvilka
endast behöfde en strimma dager för att bortdunsta. Det är två
melodier som skära mot livaran dra. Det är en tid som går och
en tid som kommer.

Det var dock endast ett af odjurets hundra hufvuden som
Strindberg här afhuggit. De återstående nittionio exeqverade han
i Röda Rummet. Det är från -början till slutet ett enda tuktande

19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 24 22:33:31 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtiden/1891/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free