Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Schück: Gustaf III - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf 111.
och i det ögonblick han försonade sig med honom, hade han
en känsla af, att han försonade sig med alla dessa lysande
ätter, som skänkt hans hof dess glans. Särskildt hade han
alltid utmärkt Brahe. Vid kronprinsens kristning hade
denne såsom den äldste grefven fått hålla den nyfödde till
dopet, och omedelbart därefter utnämdes han, ehuru blott
22 år gammal, till riksråd. Samma nästan lyriska svärmeri
för adeln gjorde, att han kallade Johan Gabriel Oxenstjerna
till sin kanslipresident. Fin, kvick och älskvärd hade denne
alla förutsättningar att passa vid ett hof, men diplomat var
han icke och erkände det äfven själf. Han förstod också,
hvarför han blifvit kallad till denna plats Gustaf Adolf
hade vid sin sida haft en Oxenstjerna, och denna rent poeti
ska parallel var för Gustaf 111 alldeles tillräcklig. I prak
tiken var Oxenstjerna för honom endast och allenast en deko
ration, och i konungens utrikespolitik blef han aldrig invigd.
Sin vördnad för bördens företrädesrättigheter glömde
Gustaf 111 aldrig, och han nästan njöt af att visa rikets
högsta ämbetsmän, att denna deras värdighet i själfva värket
betydde intet bredvid bördens. Ehrensvärd berättar härom
en ganska karaktäristisk anekdot. Efter en hoffest souperade
man vid fyra bord. Vid det första sutto konungen och alla
de uppträdande, vid det andra drottningen och det öfriga
hofvet, vid öfverhofmästarinnans bord de främmande mi
nistrarna, och det fjärde bordet var öfverkammarherrens, där
Ehrensvärd gjorde les honneurs. Bland dem, som där fått
sin plats var äfven Sveriges finansminister, som nyligen fått
utbyta sitt borgerliga namn Westerman mot det bättre klin
gande Liljencrantz, en bland den gustavianska tidens aldra
främsta statsmän. Ehrensvärd hemstälde då, om icke en
så hög ämbetsman borde flyttas till drottningens bord, men
konungen svarade:
Ni känner för väl mina idéer om sådana distinktioner
för att tro, att jag kan resolvera mig att vid en fete flytta
honom till drottningens bord.
Ehuru han ej är af den yppersta naissance, så har han
ett stort ämbete och det viktigaste i Eders Maj:ts rike.
Det kan väl vara. Jag estimerar honom därföre;
men födseln är en annan angelägen sak vid hofvet, och jag
vill, att man en gång skall hinna vänja sig vid dessa i min
tanke nödvändiga distinktioner; och just därför har jag satt
311
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
