Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl Warburg: Litteraturbref från Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lilteraturbref från Sverige.
En större roman, som väckt mycket och förtjänt upp
seende, är den intressanta Konungen af fru Sophie Elkan,
förut känd genom den välskrifna, likaledes historiska romanen
«John Hall». Den konung som här skildras är ingen af
vår historias bragdhjältar, det är ett af dess styfbarn, den
olycklige Gustaf IV Adolf. Författarinnan har kallat sin bok
en «sannsaga» och därmed antydt, att det icke är en roman
i vanlig mening; hon har i noga anslutning till historien
och hon behärrskar denna lika säkert som trots någon histo
riker velat gifva en psykologisk bild af den olycklige
konungens utvecklingshistoria och därvid få fram en annan
typ än den traditionella af en löjeväckande narr; hon har
velat och hon har lyckats visa, att han är mera värd
medkänsla än löje, och hon har förstått med en viss sympati
kringgjuta denne envise Hamlet-Don Quijote, som trodde
sig vara född att gentemot Napoleon «vrida världen rätt igen»,
men som så bittert misstog sig om sin förmåga och i trots
af sina redbara egenskaper och goda afsikter blef sig själf,
sin omgifning, sitt land till ofärd. Han är icke blott sådan
författarinnan skildradt honom ett offer för den ödets tragik,
som hvilar öfver honom alltifrån hans tvifvel underkastade
börd; han är också en tragisk karaktär, något af hvad man
förr menade med «den goda viljans tragik». Med stor säker
het har författarinnan gifvit tidsbilder och interiörer från den
gustavianska tiden och den sedan följande svenska «Napoleons
tiden»; bl. a. är det misslyckade frieribesöket i Petersburg
lyckligt skildradt.
En gammal kär bekant har återuppstått i och med fort
sättningen af «Skollärare John Chronschougs memo
arer» af August Bondeson. Författaren, praktiserande läkare
i Göteborg, känd folksagoberättare och samlare af visor och
sagor, utgaf för 7 är sedan en härrlig satir öfver en semina
rists utvecklingshistoria och skapade därvid en rent klassisk
typ af oförbrännelig själfbelåtenhet och strålande halfbildning,
en beskedlig man, en god och trogen samhällsbevarare. I fort
sättningen, som nu utkommit, finna vi densamme i hans verk
samhet såsom en, enligt egen åskådning, rent oförliknelig
representant för vetande, naturligtvis inom gränserna af det
för folkskollärare allernådigst afsedda kunskapsförrådet. Hvad
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
