Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Schück: Fornnordisk diktning och europeisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fornnordisk diktning och europeisk.
diktning. Om Lodbrok äga vi icke någon eddadikt, och hans
historia finnes numera endast inbäddad i en tämligen sen
vikingaroman om den historiske höfdingen Ragnar. Ingen
eddadikt finnes häller om Danmarks främste sagohjälte Rolf
Krake, ingen om Beowulf, ingen om Ynglingatals många
konungar. Med andra ord: de gamla dikterna om de förut
populära hjältarna tyckas nu, här i norden liksom i Tyskland,
hafva sjunkit ned till en diktning blott för bönder, under det
att stormansdiktningen rörde sig med andra ideal. Men all
deles bortglömda blefvo 500- och 600-talens hjältegestalter
dock icke. Detta bevisas däraf, att de ånyo träda fram i 1200-
talets romaner för öfrigt ungefär samtidigt med det att
Sigurd Fafnesbane, Gunnar, Didrik af Bern och andra forn
tyska diktgestalter åter kallas till lif i den ridderliga tyska
medeltidsdiktningen. I intetdera fallet hade en dylik renäs
sans varit möjlig, så framt icke det lägre folket konservativt
hållit fast vid de gamla ideal, som de högre klasserna öfver
gifvit. Det var också från dessa bondesagor, som de isländska
och norska romanförfattarne nu lånade stoffen till sina be
rättelser, och . litteraturen fick åter en Rolf Krakes saga, en
Ragnar Lodbroks saga o. s. v. samtidigt med att denna forn
germanska diktning återuppstod i Tyskland i Nibelungenlied,
Kudrun, Wolfdietrich m. m.
De populära hjältarna i vikingatidens ridderliga diktning
äro däremot nästan alla utländingar. Sigurd Fafnesbane och
hans krets stammar väsentligen från Rhen, Hervararsagan
åtminstone delvis också från Tyskland, likaså Volund och
Didrik af Bern med ett ord alla de mest populära. Med
undantag för Hälf, som är en norsk, och Helge, som ur
sprungligen nog varit en dansk sagohjälte, förefalla nästan
alla att vara utländingar. Ingen af dem kan här i norden
gärna vara ’äldre än vikingatågen, och alla skäl tala för, att
vikingarna lärt känna dessa sagostoff i västern, i Frisland
och på de brittiska öarna. Liksom engelsmännen då lånade
de nordiska sagostoffen, som för dem voro nya, lånade nord
männen de engelska; de så att säga bytte sagor, de lämnade
från sig dem, som de förbrukat och togo i utbyte nya, och i
följd däraf hafva den äldre tidens nordiska hjältar iefvat kvar
i den anglosaksiska dikten, under det att den äldre tidens
tyska hjältar funno en tillflyktsort i de nordiska vikingaskal
dernas diktning.
303
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
