Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Werner Söderhjelm: Läget i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Läget i Finland.
sig för att bilda en skyddskår i stället för den djupt ring
aktade och fördärfvade bobrikoffska polisen, hvars medlem
mar nu dels afsattes, dels också själmant strejkade. När
mörkret om kvällen föll öfver staden och människorna
trefvade sig fram som skuggor, kunde de varsna huru
patrullerna redan voro fullständigt ordnade och alla gardets
medlemmar inne i sin uppgift. Öfver hufvud måste det
sägas* att en mönstergill ordning i det stora hela upprätt
hölls under hela denna oroliga och spänningsfyllda vecka,
om också det goda förhållandet mellan skyddsvaktens olika
element, bildade och obildade, snart gick i sär.
Denna schism var en återklang af en djupare och vik
tigare, som tyvärr redan pä onsdagen var i fullt utbrott.
Socialdemokraterna förenade sig icke om de konstitutionellas
yrkande på en landtdag, utan ville hafva en nationalförsam
ling, omedelbart inkallad på grundvalen af allmän och lika
rösträtt för man och kvinna. Landtdagen var i deras ögon
intet annat än en klassrepresentation som den ju också
är och den hade fullständigt förverkat deras förtroende,
när den vid sitt senaste sammanträdande icke velat upptaga
rösträttsfrågan till behandling, innan de lagliga förhållandena
återställts. Yrkandet på en nationalförsamling och tron på
möjligheten af dess realiserande hade för öfrigt sin grund i
den föreställningen, att revolutionen i Ryssland var färdig
och skulle föra till en väldig omstörtning äfven där; förbin
delsen mellan våra arbetare och de ryska hölls hela tiden
vid makt, och långt efter det man från Petersburg erfarit att
allt var lugnt, påstodo sig arbetarne hafva fått alldeles mot
satta underrättelser delvis har det dock bevisats, att de
tillagat dem själfva för att ej behöfva vika. För de kon
stitutionella innebar själffallet en dylik nationalförsamling
intet mindre än ett grundlagsvidrigt steg, ett steg mot en
revolution, för hvilken ögonblicket åtminstone ännu icke pä
långt när var moget; skulle åter, såsom arbetarne senare
menade, nationalförsamlingen inkallas genom påbud af
kejsaren, sa vore detta att lägga i hans hand själfhärskarens
makt äfven i Finland. Ett provisorium, som skulle förena
nationalförsamling och landtdag, föreslogs sedermera af
regeringspartiet, hvilket bemödade sig att vinna arbetarenas
gunst, men förde icke häller till något resultat. Som en
sista utväg försökte socialdemokraterna att tillsätta en
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
