Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sverges nyare historia. I. Bakgrunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Hedén.
stiftad 1830, lika lättläst och underhållande som stridbar och
politiskt vaken. Född taktiker kunde han, ehuru till sin över
tygelse starkt radikal, vara ganska moderat, när opportunismen
så krävde. Smart finansman förstod han särdeles väl vikten
av en god ekonomi både för sig personligen, för sin tidning
och för staten. Richert däremot, som i motsats mot Hierta
aldrig deltog i riksdagspolitiken han ägde enligt stånds
författningen varken röst- eller valrätt utan hela sitt liv
förblev en enkel lantdomare, gjorde sin förnämsta insats
såsom ledare av arbetet på ett nytt lagverk. För övrigt var
han för liberalismen oumbärlig såsom dess främste juridiske
teoretiker, såsom sakkunnig förkämpe för en liberal jord
politik och icke minst såsom tidens kanske mest upp
höjda politiska karaktär. Till dessa två slöt sig Geijer, när
han vid slutet av 1830-talet avföll från den historiska skolan,
ett avfall vilket fullt riktigt fattades som denna skolas döds
varsel.
Den åskådning liberalismen omfattade innebar så till vida
en återgång till upplysningstiden som den var utpräglat ratio
nell: den satte förståndets krav över historiens. Den var ock
utpräglat individuell: den satte personernas krav över korpora
tionernas; angreppen på de senare vart en av liberalismens
huvuduppgifter. Men ändå var 1800-talets liberalism något
annat än upplysningstidens. Den var i motsats mot denna
snarare engelskt påverkad än fransk. Särskilt gällde detta
Geijer, som ej kunde tåla någon annan fransman än Rousseau.
Riktningens främsta lärofäder voro Adam Smith och Jeremy
Bentham. Med det engelska inflytandet stämde det väl att
både Richert och Geijer hyste en vida varmare religiositet
än 1700-talsmännen; den personlighetsprincip som vart deras
främsta politiska ledstjärna motiverades gärna religiöst. Detta
kan även härröra ur romantikens inflytande som ej häller
liberalismen kunde helt undandraga sig. Flertalet av dess
män voro fastän villiga att mer eller mindre undanskjuta de
klassiska språken, varme vänner av den humanistiska bild
ningen, och de voro i regeln varme fosterlandsvänner minst
så mycket som kosmopoliter.
Mot socialismen, som redan då tack vare Saint-Simo1
nisterna hade blivit en uppmärksammad faktor i den euro
peiska kulturvärlden, stodo de avvisande. Ehuru varme
474
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
