Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sverges nyare historia. I. Bakgrunden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gestalter ur Sverges nyare historia.
med en dittills osedd kritisk skärpa. Även de lägre samhälls
klasserna skildrade den med en obarmhärtig verklighetsblick
som vitt skilde sig från liberalismens ljusa tro på de fatligas
dygder, men framför allt gällde kritiken självklart den här
skande överklassen. Tidens och Sverges väldigaste diktare
August Strindberg hade ännu i sina tidigare dramer mycket
kvar av liberalismens frisinnat-religiösa idealism. Men i
Röda rummet, Sverges första moderna roman, giver han
en brännande skarp bild av 1870-talets jobbarliv och and
liga stillastående. Snart var han en lidelsefull förkämpe för
underklassen och för darwinismen han ankragades t. o. m.
av Themptanders justitieminister för hädelse. amma åskåd
ning framträder hos tidens enda store lyriker, skåningen
Ola Hansson, och hos de båda kvinnliga författare, Ann
Charlott Leffler och Victoria Benedictsson som
bäst företrädde tidens typiska drag. Åttiotalet var nämligen
också präglat av kvinnorörelsens starka framträngande. Den
större självständighet och de ökade bildningstillfällen som
liberalismen skänkt kvinnan hade givit henne underlaget för
ett allt medvetnare krav på full likställighet.
Men det vart icke någon av dessa rörelser som närmast
hemförde segern utan en annan: protektionismen. Den fri
handelsæra som England och Frankrike vid seklets mitt in
fört lutade mot sitt fall. Stött av framför allt Bismarcks
exempel gick tullsystemet från seger till seger, och nu bör
jade allt starkare rop höras på dess genomförande även i
Sverge såsom det dödshotade lantbrukets enda räddning.
Detta krav vart ödesdigert för lantmannapartiet.
Lantmannaparliets klassintressen hade hittills ställt det
i motsättning ej blott till det högre borgerskapet och den
förnämare intelligensen utan ock i stor utsträckning till
godsägarne. Det hade i själva verket snart blivit ett demo
kratiskt parti, i vilket flera av de nyliberales män sökt och vun
nit inträde. Det framförde tack vare första kammaren mesta
dels förgäves en lång rad humanitära och folkliga krav,
bl. a. krav på utsträckt rösträtt. Ehuru ett visst missnöje
med frihandeln till en början yppade sig inom partiet, av
stod det snart från all nämnvärd opposition däremot. Nu
blev det annorlunda. Ett stort antal lantmannarepresen
tanter togo sig ivrigt tullkravet an. Förgäves sökte partiet
487
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
