- Project Runeberg -  Samtiden : tidsskrift for politikk, litteratur og samfunnsspørsmål / Tredivte aargang. 1919 /
503

(1890-1926) With: Gerhard Gran
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sverges nyare historia. I. Bakgrunden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gestalter ur Sverges nyare historie.
till folkets ännu ej glömda revolutionstraditioner kunde man
också hos oss med allt skäl vänta en revolution, kanske
en republikansk, kanske en socialistisk.
Då tog statsrådet ledningen av situationen. Det fram
lade för den redan i annat syfte inkallade urtima riksdagen
ett förslag om den 40-gradiga skalans avskaffande, kvinno
rösträtt och de viktigaste återstående politiska rösträttsstrec
kens borttagande (utom åldersstrecket). Högern ville dock
trots allt pruta emot; dess ledare, f. d. professorn och justi
tierådet Ernst Trygger var icke lätt att böja. Vänstern å
sin sida var ej riktigt nöjd med ett par enskildheter i för
slaget. Detta måste därför arbetas om. Så kom avgörandet
nu liksom vid kompromissen 1873 att ligga hos ett riksdags
utskott, där Swartz främst förde högerns och Branting främst
vänsterns talan. Regeringsförslaget ändrades i ett par fall
enligt vänsterns, i åtskilligt flera enligt högerns önskan. Vik
tigast var att man för valrätt till landsting och därmed till
första kammaren föreskrev ett högre åldersstreck än det po
litiska. Den av bönderna särskilt omhuldade garantin, skatte
strecket, borttogs nästan alldeles. Detta, liksom den omstän
digheten att av de fyra män vilka bildat den innersta av
görande utskottskonklaven ingen var lantman, visar att
bondeklassen, trots ögonblickets för den gynsamma konjunk
tur, mist den avgörande politiska makten i Sverge. Den har
ock på senare år kommit i minoritet inom nationen.
Att utskottsförslaget formellt sett var föga prisvärt och ej
kan gälla som en slutgiltig lösning insågs allmänt. Det an
togs ock efter matta och mer grälsjuka än stämningsfylida
debatter utan minsta jubel från folkets sida. Dock betydde
det utan all fråga ingångsporten till ett nytt skede i Sverges
historia. Den makt högern, så länge höger och vänster över
huvud funnits, på några korta tider när innehaft att antingen
själv styra Sverge eller åtminstone hindra vänstern från att
göra det var för första gången borta. Också den personliga
kungamakten var efter 150 år åter i sak gravlagd om för
alltid återstår att se. Den maktfördelningsprincip varpå 1809
års regeringsform var byggd har fått nådestöten. Dock be
står denna grundlag ännu i sina flesta paragrafer formellt
och folket tror den bestå också i sak och er nöjt därmed.
503

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 24 22:45:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtiden/1919/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free