Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 2. Emil Key och lantmannapartiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Hedéu.
Medan De Geer är den politiker som renast företräder
den modernta flygeln inom adertonhundratalets svenska libe
ralism, är Emil Key det renaste uttrycket för dess radikala
riktning. Detta först och främst därigenom att han, historiskt
och psykologiskt, är ett romantikens äkta barn. Svenska
folket har inga större anlag för liberalism, ehuru det har en
utpräglad frihetskärlek. Men det har avgjorda anlag för
romantik, ehuru ej i dess djupaste och svårfattligaste former
En frisinnad och nödgas man tillägga populariserad
romantik ligger alltså bäst till för det svenska lynnet. Aderton
hundratalets svenska liberalism var liksom romantiken ide
alistisk, hänfört idealistisk, svärmiskt idealistisk. Den satte
sig liksom denna, inrikespolitiskt liksom internationellt, stora
och djärva mål före, samtidigt som den icke föraktade utan
varmt älskade det förflutna. Brinnande fosterländsk ville den
hjälpa varje förtryckt nation att vinna ett enat och fritt foster
land. Den ville liksom romantiken fast på annat sätt förena
politik och religion, politik och sedlighet, politik och kultur.
Den var liksom romantiken idel eld og ande. Den förenade
en viss, av eftervärlden vida. överskattad naivitet först i
våra dagar har man funnit att Bismarck, vilkens realpolitik
krossade liberalismen även i Sverge, egentligen var naivare
än denna med en självkritik som den liberalismens naivitet
hånande högern ofta kunde haft gott av.
Det är därför alls icke märkvärdigt att radikalen Keys
älsklingsskald var den djupt romantiske, starkt konservative
Atterbom. Icke häller att Key bland sina käraste minnen
räknade den dag då han som ung fick gästa Ingemanns
idyllromantiska skaldehem på Sorö. Helt naturligt hade han
särskilt lätt att uppskatta de diktare vilka i andens värld
förmedlade romantikens övergång till liberalismen: C J. L.
Almqvist och Fredrika Bremer i Sverge, Byron och George
Sand i utlandet. Endast en kort tid i sin ungdom greps han
av de senares religiösa tvivel. Eljes var han liksom de förra
trogen den religiositet som var romantikens livsnerv. Hans
kristendom var liksom på visst sätt redan romantikens
frisinnad. Viktor Rydberg gav honom den nya och tidsenliga
formulering av kristendomen han tarvade. Samtidigt hyste
han, vilket är mer påfallande, en varm sympati för frireligiosi
tetens folkliga men teoretiskt alls icke frisinnade kristendoms-
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
