Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 3. Adolf Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Hedén.
Hans starka formsinne sammanhänger nära med det
som framför allt utgjorde Hedins intellektuella storhet: han
var en politisk vetenskapsman. Han har uttryckt sin saknad
att den tid var slut «då den politiska vetenskapen ännu an
sågs rätt väl höra hemma under en folkrepresentations tak».
Den var ej slut så länge han fanns där. Yrkespolitiker har
Sverge haft flera på sistone. Rätt kunniga sådana ha vi
haft flera. Lärda sådana någon enda gång. Privatlärde och
i någon mån vetenskaplige privatmän överhuvud saknar
Sverge ingalunda. Men en så lärd, en så vetenskaplig pri
vatpolitiker, vilken så orubbligt levt i enlighet med sin lär
dom och sin vetenskap som Adolf Hedin har Sverge aldrig
haft, vare sig förr eller senare.
Med vetenskapligheten sammanhänger hans stil. Den är
politisk och tidningsmässig, den står regelbundet i agitatio
nens tjänst, och dock är den vetenskaplig. I sina historiska
böcker är han för visso föga opartisk, men historien är nu
en gång en särdeles partisk forskningsgren. Dess klarare ter
sig i den rena politiken hans framställnings vetenskapliga
halt. Ej blott genom sin outtömliga rikedom på fakta, sina
många lärda och litterära citat, utan främst därigenom att
den först och sist vill utreda och övertyga. En viss ändring
erfor Hedins stil under årens lopp. De till en början täm
ligen korta satserna blevo småningom skäligen långa. Detta
härrörde av att han var en så flitig talare. Talaren både
tarvar längre satser än skriftställaren, därför att han med
ens måste få med allt vad som skall sägas och ej har tid att
närmare övertänka dess uppdelning i småsatser; och han kan
utan fara nyttja längre satser, ty medels röstens växlingar
kan en lång menings sammanhang bättre än i skrift klar
göras. Men Hedins satser äro, även lästa, sällan svåröver
skådliga och bevara ändå troget det talade ordets rörliga liv.
Man kan vara viss att han ej som så många lät riksdagens
sekreterare putsa upp anförandena i protokollet. Dock lät han
dem insätta de i riksdagstrycket hävdvunna högtidliga skrift
språkformerna såsom «hava», «bliva», ty Hedin hör till dem
som skriva oöverträfligt bitande och livligt på ett mycket
vårdat och fulländat språk.
Just hans vetenskapliga och stilistiska överlägsenhet har
emellertid gjort att man skildrat honom som en retlig och
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
