Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Hedén: Gestalter ur Sveriges nyare historia. 4. Harald Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oe/) Erik Hedén.
uppfattar men ogärna uttryckligt karakteriserar som en gudom
lig försyn.
En dylik åskådning manar till försiktighet i historiska
konstruktioner. Hjärne är också mycket litet konstruerande
i sina ungdomsuppsatser röjer han vissa ansatser därtill
men ock en omedelbar självkritik och ganska litet kon
struktiv. Han är först och främst kritisk. Han gör alltid, då
han behandlar ett ämne, mer eller mindre om sina före
gångares uppfattning, dock alltid i avsikt och oftast i hopp
att ej behöva stanna vid negationen utan få fram något nytt
och riktigare positivt. Därvid kan han ofta vara ensidig, men
då är det alltid något enskilt drag han alltför mycket över
driver; han gör icke upp en hel systembyggnad i vilken han
söker inpassa verkligheten. Å andra sidan är Hjärne den
siste att drunkna i enskildheter. Det är städse allmänna drag,
stora synpunkter, perspektivrika utvecklingssyner, med ett ord
idéer han söker och giver. Han är en utomordentligt idérik
författare. Men han är samtidigt städse medveten om syn
punkternas, överblickarnes, idéernas begränsning. Kanske det
är därför man tycker att han dock ej hör till de historiker
som finna de allra största idéerna.
Hans överblickar och idéer äro grundade på en lärdom
som är fenomenal; hans mottaglighet, omsmältningsförmåga
och minne synas gränslösa. Han kan t. ex. alla möjliga språk.
Det förtäljes att han en gång rådde en lärjunge läsa en bok
på italienska, och då denne svaiade: «det språket kan jag icke»,
genmälde professorn: «lär er det då, det går ju på ett par
veckor!» Han har alltså större möjligheter till första hands
studier än flertalet svenske forskare. Men hans motvilja mot
detaljpysslandet har gjort att han skrivit förvånande få första
handsverk. Ehuru väl förtrogen med förstahandskällorna
bygger han sällan på dessa direkt utan vanligen på andras
av honom kritiskt prövade urkundsforskningar. Därför har
han också ej skrivit en enda större bok, blott en mindretal
korta monografier och ett otal korta tal, artiklar, uppsatser.
Hade han försökt skriva något större verk, hade han med
säkerhet ej ens fått inledningen färdig. Det påstås att när
han en termin anmälde sig skola föreläsa om Reformationens
statsideer, så började han verkligen med Luther, men vid ter
minens slut befann han sig hundra år före Luther. Han giver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
