Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Rudberg: Antika urtidsteorier - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar Rudberg.
het har historiska motsvarigheter, t. ex. hos de gamla ro
marne. Uppfinningar voro ett fängslande tema både för ur
tid och senare tid (t. ex. i etruskernas historia); växtnäringens
roll har betonats även för urtiden.
Denna utförligt och starkt grundade åsikt har vunnit
stor utbredning i Rom; dess jämförelsevis exakta art och
bättre överensstämmelse med romersk uppfattning och ro
merska förhållanden måste slå igenom. Direkt från Posei
donios stammar väl i allmänhet ej inflytandet; tankarna ha
ingått i det allmänna medvetandet ungefär som vissa drag
av utvecklingsläran i våra dagar. Detta indirekta inflytande
forklarer ock en mängd avvikelser från den ursprungliga
teorien. Som sagt, om den vegetariska förkunnelsen hos
Ovidi us o. a. stammar från Poseidonios, har den under
årens lopp starkt förändrats. Cicero har ofta besläktade
tankar; redan i De inventione (I, 2, 2) talar han om männi
skornas spridda, torftiga och djuriska levnadssätt och om
den vises reformer och samhällsbildande insats. Samma
uppfattning kommer till synes hos Scaevola i första boken
av verket Om talaren (kap. 9), liksom i talet för Sestius.
Vältalighetens betydelse för samfundsdanandet stryker
Cicero gärna under, och i skriften Om lagarna (I, 8, 26) spe
lar ratio den vises roll. Och Horatius låter i De arte
poetica (v. 391 ff.) en Orpheus’ eller en Amphions sång och
Vergilius i Aeneidens åttonde sång (v. 319 ff.) Saturnus utföra
den ordnande gärning, som filosofen hade hos Poseidonios.
En annan tankegång hos Virgilius har förut omtalats.
En reflex av den rhodiske tänkarens gyllne ålder se vi väl
också hos Tacitus (Annalerna 111, 26); han talar om urtidens
fred och ro och de senare lagstiftarnes roll. Stundom kan
det väl vara osäkert, om ej andra auktoriteter övat inflytande,
t. ex. stoikern Panaitios, vars uppfattning vi återfinna i
början till andra boken av Ciceros skrift Om plikterna. Men
Poseidonios’ tankar spelade nog största rollen. Ännu en
gång vill jag betona, att drömmen om evig salighet och en
fulländning på jorden (Vergilius’ fjärde eklog) hör till en
annan motivkrets, även om Poseidonios varit källa för vida
spridda jenseitstankar (t. ex. i Ciceros Somnium Scipionis).
Denna syntes fick sålunda stor betydelse, och den vann
på de andra teoriernas bekostnad. Den var på sitt sätt an-
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
