Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. D. Seip: Riksmålsvernet - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D. A. Seip
skrivningen av 1917. I motsatt retning hadde innlegg i aviser
som «Aftenposten> gått, og av forskjellige grunner hadde
Riksmålsforbundets formann opgitt planen (se «Tidens Tegn>
for 24de og 25de januar 1919).
Da så riksmålsvernet blev dannet, ventet de konservative
at den nye institusjon «som en speciel opgave i dette land
med dets ofte svake, ofte med flid forvildede sproglige sans
vil maatte hamre ortografisk disciplin ind i almenheten», og
danne «en opsluttet front av alle dem, som elsker vort riks
maal» (Morgenbladet 1919 nr. 547). Altså vernet blev møtt
med store forventninger, som ikke så lett kunde opfylles,
seiv om det forbeholdt sig rett til å avgjøre hvem som «elsket
vort riksmål».
Da vernet var dannet, blev listen over medlemmer offent
liggjort. Den liste som nå blir offentliggjort, stemmer ikke
helt med den oprindelige. Det tyder på brylninger innenfor
vernet.
Det samme inntrykk får en, når én ser på den måten
vernets «specielle opgave» er løst på. Riksmålsvernets for
mann, hr. overlærer Mørland, som i Riksmålsforbundets styre
ikke hadde maktet denne opgaven, gav i ovennevnte foredrag
en kort redegjørelse for sitt standpunkt. Han fant det «uhel
dig om riksmaalsvernet skal maatte hævde en retskrivning
som staar i for skarp strid med skolernes. Det vil nemlig
volde vanskeligheter for de unge og en viss usikkerhet i
sproget». «- —— og jeg for min del ser ingen anden
rimelig utvei end at godkjende saa meget som mulig av de
nye retskrivningsbestemmelser og bare stryke alt det som
strider mot jevn dannet sprogbruk, eller som er av den art
at det bringer forvirring i sproget». Men Mørland var klar
over at mange kunde ha en annen mening, at man ikke
burde «gjøre saa store indrømmelser til den nye retskrivning»
at man skulde «bli staaende ved en forsigtig revision av den
gamle retskrivning».
Til tross for at formannen så bestemt hadde uttalt sin
mening, har det som han ansa som den eneste rimelige utvei,
ikke fått flertall i vernet. Den 31te januar 1920 blev det
offentliggjort i pressen en meddelelse om at formannens linje
ikke skulde følges; vernet vilde nøie sig med å «underkaste
retskrivningen av 1907 en varsom revision».
270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
