Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristian Elster: Hjalmar Söderberg - IV - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjalmar Söderberg.
het, hendes aapne retskafne ærlighet. Da hendes mand spør
om hun aldrig har elsket ham, svarer hun ham med en
übarmhjertig aapenhet : «När vi mötfes, hade jag ju redan
min kärlek bakom mig. Det vet du ju. Det som jag då kal
lade min kärlek.
Men mina sinnen levde, och blodet ville ha sitt. Och
så blev det ju också mellan oss två något som . . . liknade
kärlek.»
Det tales for tydelig, det sies for meget i dette skuespil
saa rent motsat hvad der sker i hans romaner. En replik
som den ovenfor citerte, har et Gunnar Heibergsk anstrøk
men det knitrer og lyser ikke i den som i Heibergs replikker.
I dette realistiske skuespil förekommer der et drøm
mesyn! En skikkelse aabenbarer sig for Gertrud og taler til
hende paa vers! Sjelden har et syn været mindre paa
sin plads, mere umotivert og mindre nødvendig end i dette
skuespil. Söderberg har seiv følelsen av det, for i anmerk
ninger til sidste utgave sier han: «Drömscenen uteslöts vid
uppförandet 1907 (med förf.’s medgivande). Det kan inte
heller nekas att den virkar något desorienterande i ett skåde
spil som eljes håller sig på realistisk grund.»
«Aftonstjärnan» er bygget over en dialog-novelle «Under
bare ting» fra 1897. Stemningen i det lille skuespil er egte
Söderbergsk ironisk-vemodig, men det er udramatisk.
Hovedfiguren er en gammel ekkel rikmand som for en hevns
skyld og for at faa frem sin vilje prøver at tinde ut hvor
høit en ung bra pike værdsætter sin dyd. Hun som trænger
penger for at redde sin laban av en elskede, falder for tri
stelsen, men da trækker den gamle sig tilbake, nu kan
hun sitte der med skammen. Skuespillet virker eiendomme
lig, det har en egen intens uhyggestemning og kaffé-millieuet
er skapt med en række smaa og levende detaljer.
Söderbergs religiøse interesser, hans optathet av alle slags
kirkelige vildfarelser og hans trang til gjennem alle talemaa
ter at naa ind til de religiøse grundbegreper har ikke faat
utløsning nok i romanerne. I to bøker, «Hjärtats oro» og
525
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
