- Project Runeberg -  Samtiden : tidsskrift for politikk, litteratur og samfunnsspørsmål / Treogtredivte aargang. 1922 /
596

(1890-1926) With: Gerhard Gran
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Y. Hirn: Voltaires hjärta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Y. Him.
Y. Hirn: Voltaires hjärta.
Dessa äro emellertid påståenden, med hvilka jag riskerar
att nå utanför gränserna för vårt ämne, och jag gör därför
bäst i att afbryta .... Det var min uppgift att tala om
Voltaire, icke som en tänkare och lärare, utan som ett mänsk
ligt individuum. I detta syfte har jag velat göra det särskildt
tydligt, att den gamle Voltaire dock icke, som man ofta sagt
det, var någon ensam, elak och olycklig gubbe, utan att han
tvärtom var en älskvärd adoptivmorfader till Madame Dupuifs
barn, en galant beskyddare för Belle et Bonne, och en väl
villig, landsfaderlig patronus för alla sina underhafvande på
det stora godset. Med dessa egenskaper blev han emellertid
icke, det ville jag särskildt framhålla, ens under 80 års åldern
någon värdig, eller, i ordets strängaste mening, respektabel
personlighet; tvärtom, parisergatpojkens kaprioler bibehöll
han ända till dess dödsbädden gjorde slut på hans krum
språng. Men hvad han i verksam välvilja öfvat för likars
väl, ledde honom in på de goda handlingarnas fromhet, och
det bistånd han gett åt andra fick sin lön i den varmare syn,
med hvilken han på sin ålderdom betraktade världen. Där
för är det, när allt går omkring, måhända icke så säkert att
den narraktiga snobben, Markisen af Villette, hade alldeles
orätt, när han lät sin fostersvärfars hjärta gömmas i den
förgyllda vasen och innefattas i det altarliknande grafrummet.
Och därmed, M. D. H., har jag kommit tillbaka till min ut
gångspunkt, och det återstår mig endast att tacka för det
tålamod, med hvilket Ni följt mig på den långa vägen.
596

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 24 22:46:16 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtiden/1922/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free