Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harry Fett: Eros. III. Renæssanse, og utover den —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men kvinden maa forståa sit metier, og er hun fuldendt ut
dannet, gjør hun diplomaten til kunstner, de brutale drifter
forvandles til længsel efter skjønnet. Dette har kvinden fra
den romanske kulturs glanstider kunnet, derved er netop
denne kultur skapt.» De har skapt et slags kvindelig over
hus, forædlet sederne, forskjønnet livet, de var for sit kjøn
hvad en gentleman socialt set er i England. De var ikke
backfischer som hos os beundres og besynges og søkes kon
servert længst mulig, men modne kvinder, og klassicismen
forstod som Balzac uttrykker sig, hvilke beundringsvær
dige frugter en kvindes høst byr paa. Her har Keyserling
uttalt sig i samme retning som «Ny Tid»s hjertesuk i anled
ning av Olaussen. Et yderligere bidrag til samme fænomen
kan noteres fra Carl G. Laurins aandfulde bok om «Kvinno
lynnen»: «Svenska herrar äro, då de icke äro förälskade
och lektiden är mycket kort i Sverige ganske belåtna med
att få vara i fred. Det franska herrklagomålet: «Ca manque
•des femmes», är om ej oöversättligt så nästan obegripligt för
svenskar. Då den svenske baronen i Esmanns «Den kære
Familie» tillfrågas, vad man skall göra på kvällen, säger han:
«Nej, för fan, inte fruntimmer. Vi skall ha något att dricka.»
Ett äktsvenskt cri du coeur». Vistnok ogsaa ofte et norsk.
Under statskunstens klassiske tidsaldre har offentlige mænd
altid lært mere av kvinder end av bøker, og kjærligheten,
venskap eller blot samvær med kvinden var da med at forme
tidsalderens høit utviklede kulturnivaa. At vinde et kvinde
hjerte er kanske imellem vanskeligere end at vinde en høi
stilling, at bevare og ordne en følelse er kanske ikke en mindre
sak end at greie med statshandlinger. Balzac sier da ogsaa
<it «privat politik» skiller sig siet ikke fra «offentlig». Talley
rand, som reddet over i det 19de aarhundrede en del klas
sisk statskunst efter revolutionen og Napoleonsstormene, kor
responderte stadig med sin intelligente og verdenskloke niece
hertuginden av Dino, den samme som senere i et intimt
venskapsbaand blev knyttet til Thiers, kvinder med for
tid elsker ofte mænd med fremtid —. Hvad har det ikke
betydd for en kvinde som hertuginde Dino at bli opdral av
en mand som Talleyrand «det er nu det samme,» sa Na
poleon, som ikke kunde utstaa Talleyrand, «men han er nu
den mand som bedst kjender aarhundredet og verden, kabi-
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
