Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Knudsen: Folkeavstemningene 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar Knudsen.
väl med norska folkuppfatningen af folket såsom landets verk
liga suverän. I en sådan omröstning skulle ju blott de del
taga, som voro röstbeiättigade vid storthingsval; när de svarat
sitt ja eller sitt nej vore deras uppdrag fyldt, och allt kunde
gå så snabbt att norska folket icke behöfde länge tryckas
under de svårigheter, ett längre interregnum måste komma
att medföra. Oviljan eller missstämningarna mellan folken
finge ej tid att rota sig. Skulla vi deremot fordra beslut af
ett overordenlligt storthing, måste det nuvarande storthinget
upplösa sig något, som ej är grundlagsenligt; och då ett
sådant storthing ej kunde tänkas begränsadt till blott be
svarandet af Sveriges fråga, skulle vårt ingripande sträcke
sina följder länger än tillbörligt. Jag har derför ansett extra
storthings-alternativet innebära ett större kraf på tillmötes
öående änn det förra och har derför ej upptagit det i min
motion.
Et par af mina vänner ha emellertid, med tanken på
det utomordentliga storthinget 1814 såsom ett slags prejudikat,
ansett möjligt att norrmännen hellre skulde vilja ingå på
denna vår önskan, hvadan deifrågasatt om den ej borde före
dragas framför det andra projektet. Och då vi ej kunna lösa
dette problem, har jag funnit mig tvungen att bedja någon af
mina norska vänner att gifva mig del af sin mening i före
varande fall.
Detta är anledningen till dessa mina rader. De afse blott
att skaffa oss en upplysning (för utskottet) om hvilken väg
vi böra anlite för att göra ett norsk tillmötesgående så lätt
som möjligt och derför och från vår begäran aflägsna ett
onödigt kränkande af norsk national- och sjelfkänsla.
Skulle det förefalla Eder betryggande att delgifva mig
hvad möjligen andra i fallen mena, är jag naturligtvis tack
sam derfor.»
Efter moltagelsen av dette brev telefonerte jeg til stats
raad Gunnar Knudsen og avtalte en konferanse med ham
næste dag i hans bolig. Jeg læste for ham brevet uten at
nævne brevskriverens navn, men det fremgik jo av indholdet,
at han var riksdagsmand, og at henvendelsen skedde etter
opdrag av sekreta utskottet. Av brevet hadde jeg tat en av
skrift, som jeg leverte ham. Efteråt vi hadde diskuttert
536
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
