Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Werner Söderhjelm: Efter femtio år - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 Sedermera estetikprofessorn E. Aspelin.
Efter femtio år.
vet hon Welhaven, det är någonting annat. 1 Det är ovisst
om Runeberg, där han på sitt sjukläger följde med vad som
hände i litteraturen, någonsin fick ett omedelbarare och rik
tigare intryck av den vid hans död (1877) redan vitt bekante
norske skaldebrodern. Sannolikt lästes dock Dietrichsons ar
tiklar i «Ny illustrerad tidning» för honom.
I november 1871 skrev en tjuguårig student i ett lands
ortsblad en längre redogörelse för Brand, som året förut
utkommit på svenska. Här säges redan att Ibsen bland de
yngre norska skalderna står främst «genom den djupa världs
uppfattning och den storartade originalitet som genomgår
hans skapelser, och om den «storartade dikten» heter det:
«Liksom i den norska naturen vid foten av fjället, som djärvt
reser sig mot molnen, ligger den djupa, milt leende fjorden,
så har skalden här bredvid den väldigt kraftige Brand ställt
den undergivna, kärleksrika Agnes, karaktärer, sådana som
endast Norge kan frambringa dem.» 2
Detta var en tillfällig första trumpetstöt för Ibsens rykte
i det östligaste nordiska land, där hans eget språk förstods.
Tre år senare publicerade en annan ung humanist, denna
gång från det finska lägret,3 en serie artiklar, närmast om
Kejser og Galileer, men omfattande både skaldens bio
grafi och hans tidigare alstring. Han gör detta emedan, säger
han, av alla Ibsens böcker det blott är Brand som blivit
bekant i Finland, och detta genom den svenska översätt
ningen, eftersom norska och danska böcker dels ei finnas i
1 Något senare skriver hon: «Jeg glæder mig til at børe Deres Mening
om Ibsens Brand, det gjør et nedslaaende Indtryk naaer Digteren er en lidende
Deel, hvilket synes mig at være Tilfældet med Ibsens Brand, istedet for at være
hævet over sin Gjenstand og klar, især hvor der er saa megen Alvor og Be
gavelse, dog maaske dette er en feil Anskuelse, siig mig Deres Mening, den
glæder [jeg] mig til at børel»
2 Författaren var den blivande kände historieprofessorn M. G. Schyberg
son. Han hade blivit relegerad från universitetet, emedan han deltagit i en
då vida omtalad politisk «kattserenad», hade begivit sig till sin hemstad
Åbo och fördjupat sig i Vischers Æsthetik för sin examen, fått tag i den svenska
översättningen av Brand, samt för ortens tidning skrivit sin uppsats om styc
ket. Den estetiska kritiken bär också tydliga spår av Vischer: omdömet blir
att Ibsens skapelser «icke alltid äro konstnärligt avrundede» och att Brand
«icke fullständigt uppfyller alla de fordringar, som böra ställas på ett drama
tiskt konstverk».
177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
