Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tage Aurell: Kring en ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tage Aurell.
ännu osäkert, men säkert är däremot att de skola göra gemen
sam sak för att erövra de redan bräckliga kasteller, dem de
äldres samhälle ännu försvarar.»
Ändå säkrare tyckes vara att utanför fascist- eller kom
munistlägren de stundande franska valen kunna räkna med
blott matt intresse från ungdomens sida. Det har sålunda
rapporterats att varken de socialistiska ungdomsförbunden
eller de unga under «de moderat-reaktionäres» baner ha an
ledning till synnerlig tillfredsställelse. De klaga över glesa
leder och trög värvning och mala om ingenting, som liknar
en fascist-uppmarsch till Luna Park eller ett kommunistmöte
i Cirque de Paris.
Det framhäves visserligen att både den «italienska sju
kan» och den «ryska sjukan» äro importerade epidemier
och att de angripnas febergrad hittills icke unnat dem sans
ning nog att möta en valkampanj med hållbara argument.
Den svalare temperaturen hos de ungdomar, vars politiska
program ej äro de extrema, kan t. ex. bero på den möda,
det kostar, att göra sig verkligt förtrogen med dagordningens
frågor. «Det var lätt, under kejsardömet, att uttala sig för
eller mot republiken, att taga parti för eller mot Dreyfus var
heller icke så svårt, men det är betydligt svårare, i vår tid,
att ge en motiverad mening för eller mot kapitalskatten . . .»
Ja, svara «ytlerhögrar» och «yttervänstrar», det är
biand annat denna överflödiga möda, som gör, att ni mot vår
entusiasm sätter upp en så innerligt uttråkad min!
Hånet skjuter rätt till måls, får man tro åtskilliga sam
stämmande beskrivningar av de åsyftade. Dålig eller ingen
civilanda betygas i följande utlåtande: «Det har blivit något
av en hederssak att låtsas vara okunnig om, vad ens val
distrikts deputerade vill eller rent av vad han heter. Väljer
man en röstsedel så sker det blott och bart för att göra den
närmaste omgivningen till viljes och för att, utan värma,
visa dess idéer och fördomar en liten tjänst. Man diskuterar
inte längre, nätt och jämt skaffar man sig, med långa mel
lanrum, en upplysning om, vad det i stort taget är fråga om.
Först och sist: ingen passion, ingen entusiasm, det är lösen.»
Sekreteraren i De socialistiska studenternas förbund under-
286
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
