Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. R. Danielson-Kalmari: Finland av idag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. R. Danielson-Kalmari.
till synes hos oss på svenskt håll. Då Yrjö Koskinen utlade
den finska ståndpunkten och som den finska historiska forsk
ningens huvuduppgift uppställde en utredning av vad gångna
tider betytt och inneburit särskilt för Finlands folk, för dess
utveckling till ett kulturfolk, representerande sin finska egen
art, ville man göra gällande här i vårt eget land såväl som i
Sverige, att detta var alldeles galet. Hällre än Finland kunde
då Dalarna ha haft sin egen historia. Alla påståenden, att
Yrjö Koskinen underskattat Sveriges betydelse för vårt folks
utveckling, äro dock grundlösa. Ärade medborgare, tagen
del av vad han har skrivit! Från hans yngre år föreligger
bl. a. en dikt, som han nedskrev, då han för första gången
anlände till Stockholm. Han ger däri uttryck åt sin hänfö
relse och tillstår i varma ordalag vad stort vi fått mottaga
från väster, isynnerhet från Sverige. Finskhetsrörelsen i vårt
land har förty icke innefattat ett underskattande av inflytan
det från sistnämnda land.
Redan långt tillbaka i tiden hade man här sökt komma
i direkt kontakt med de stora kulturländerna, men en mäk
tig kulturell och till och med nationell väckelse har dock
nått oss närmast ifrån Sverige. Vi må blott erinra oss, att
det var i Sverige Arwidsson lärde sig förstå nationalkänslans
betydelse. Här i hemlandet var han först blott en skrift
ställare av romantisk läggning, sedermera hamnade han i
Sverige och kom under inflytande av därstädes spirande na
tionella impulser. Där knöt han vänskapsband med skrift
ställare, vilka representerade den unga svenskhet, som då
växte upp. Där fanns bland andra en Erik Gustaf Geijer
och särskilt dennes litterära uttalanden uppvisa drag, som
gå igen i Arwidssons främsta väckelseskrifter. Så kom Snell
rnan. Också han tillbragte sin lärotid delvis i Sverige. Han
fick där bevittna, vilket stort inflytande den politiska littera
turen hade på allmänheten. Han gillade visserligen ej i allt
den publicistik, som där frodades, men han inhämtade mycket
av betydelse och deltog även själv i där pågående litterära
meningsskiften. Och vad ha vi ej fått från Sverige alltsedan
den tiden, då vårt lantdagsarbete tog vid på 1860-talet efter
det all lagstiftning legat nere under ett halvt århundrade! Från
Sverige fingo vi lämpliga föredömen, lämpliga emedan grunden
var densamma, samhällsförhållandena i huvudsak likartade.
106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
