Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S. Neander-Nilsson: Påve Pius XI:s utrikespolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Påve Pius XI :s utrikespolitik.
politikens frammarsch av ett nytt bayerskt konkordat, som
för Kyrkan är av avsevärt mycket gunstigare karaktär än det
gamla konkordatet av 1817. Vidare är ett konkordat med
Preussen under förberedelse.
För den katolska medelhavspolitiken bildar som förut är
sagt anglikanernas nyvunna starka ställning i Palestina och
deras förbund med de ortodoxa ett särskilt krångligt problem.
Katolikernas fordran som förövrigt i många fall har rönt
uppmuntran från Italien att återfå några av kyrkorna och
vallfartsplatserna i Palestina, som de ortodoxa under tidernas
lopp med orätt påstås ha tillägnat sig, har sålunda hittills
alltid blivit mött med det häftigaste motstånd från engelsk sida.
Inom ett annat område har emellertid den Heliga Stolen
tack vare en levantinsk fråga hemburit en strålande seger
över fransmännen. Enligt gammal praxis men förövrigt också
tack vare vissa i olika överenskommelser stadgade medgivan
den från den Heliga Stolens sida, utövar nämligen Frankrike
sedan många hundra år ett speciellt protektorat över katoli
kerna såväl i främre som bortre Orienten, framförallt i de
muhammedanska länderna. Detta protektorats reala inne
börd består däruti, att alla katoliker i Österlandet, i den mån
de ännu bekymra sig om detta protektorat, i förhållande till
de infödda myndigheterna praktiskt taget fungera som franska
undersåtar. Vidare tillerkänner Kyrkan de franska konsulära
ämbetsmännen vissa bestämda hedersbevisningar och honnörs
vedermälen av ofta ganska förnämlig art. Det säger sig ju
sålunda självt, att fransmännen inte gäina, tack vare den
prestige detta otvivelaktigt ger, med egen god vilja skulle kunna
tänka sig att avstå från dessa ting.
Det har emellertid inte saknats opponenter mot hela detta
system bland de andra staterna i Europa. Särskilt har Italien
i det fallet under de sista åren visat ganska arroganta atti
tyder, men även tidigare ha de franska anspråken blivit be
stridda förutom av Italien även av England, Österrike och
Ryssland.
Den Heliga Stolen har efterhand funnit det vara med sin
värdighet förenligt att också själv börja motsätta sig de franska
prerogativen. Striderna om dessa ting hade emellertid pågått
så sakta i många år, då frågan helt plötsligt fick en särskilt
aktuell betydelse för ett par år sedan vid ett tillfälle, då frans-
383
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
