Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Rudberg: Theoria. Tankar om hellensk natur och kultur - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Philochoros hos Gellius 15, 20, 5.
2 Symbolae Osloenses V, s. 23 o. ff.
Theoria.
fäderneön Salamis. 1 Hippolytos’ tjusning inför den orörda
blommande ängen, där Aidös härskar, dit varken herde eller
lie kommer (v. 73 o. ff.), Phaidras praktfulla feberfantasier
om berg och jakt (v. 208 o. ff.), berättelserna i Bacchai om
scenerna på Kithairons höjder, fyllda av skönhet och fasa
det må tjäna som exempel. Aristophanes är ej blott den
store gycklaren, utan ock den inspirerade lyrikern. Hans
härliga bild av Ättika och staden i vårlig festglädje i första
körsången i Molnen (Nephelai) är en av de skönaste hyll
ningar till Athen, som bevarats. Och molnen, som ge dramat
dess namn och uppträda som kör, vandra under vinterda
garna från bergen ned på slätten, nu som då.
Platons landskapssyn har jag på annat ställe sökt ut
reda; 2 Phaidros-bilden är redan nämnd. Platon är en mästare
i att teckna den yttre miljön ifå drag. De stora linjerna i
landskapet framför hans ögon Athen från nordväst sys
selsatte honom på ålderdomen (i Kritias), och han söker ge
deras historia. Kreta med den nya staden på nordsidan
(Nomoi), fantasiens Atlantis (Kritias), ja målningarna från
himmel och underjord, liksom de kosmiska bilderna (Phai
don, Politeia), tyda ofta på blick för landskap och egenartad
natur. Han har stundom haft jordiska förebilder.
Rikare nyanserad är den hellenistiska diktnin
gen och till en del den romerska och sengrekiska:
Kallima c hos, Theokritos, epigrammet, Anakre
ontea o. s. v. Dikterna ge ofta naturbilder, lokaliserade
eller ej, ej sällan besläktade med relieferna eller vasmålnin
garnas kleinkunst. Theokritos ger bilder från Kos, Sy
racusae och Syditalien (berg med taggvegetation o. s. v.)
liknande Vergilius’ och dock kärvare. Ofta blir det hela nät
tare än förr, mer ordnat, närmare kultur än natur (jfr hel
lenistisk arkitektur och bebyggelse). Ej sällan kommer ett
drag av exakthet med i och genom den s. k. lärda dikt
ningen, forskarpoeter, geografer eller geografiskt påverkade.
Vi känna motsvarigheterna på prosa, Polybios, Poseidonios,
Strabon o. a.
Om det ideala skådandet av kosmos får jag tala senare.
Det kan förtjäna nämnas, att ett visst intresse för landskapet
505
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
