- Project Runeberg -  Samtiden : tidsskrift for politikk, litteratur og samfunnsspørsmål / Enogfirtiende årgang. 1930 /
48

(1890-1926) With: Gerhard Gran
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olle Holmberg: Ibsen och Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ao Olle Holmberg.
äventyrliga upptågen. Ett stycke sådant som Gillets hemlig
het är också, i avslutningen, påverkat av Peer Gynt. Ett flertal
överensstämmelser med Ibsen har Martin Lamm funnit i Strind
bergsdramatiken. 1 I och med det att kvinnofrågan börjar
träda i centrum av Strindbergs intresse förändras emellertid
hans syn på lbsen, och i den av sarkasm och gott humör
frustande novellen Ett dockhem i Giftas gör han upp räk
ningen med den norske lärofadern och förfäktar mannens,
blodets, livets sak gentemot Ibsens förandligade och femini
stiskt influerade idéer. I sin senare dramatik står Strind
berg, tekniskt liksom ideellt sett, snarast i motsats till Ibsen.
Efter åttiotalet med sin rationalism och realism kom
alltså nittiotalet vars program angavs av Heidenstam med
orden «inbillningskraft och hänförelse». Nittiotalet, som gjorde
front mot åttiotalets prosa, inleddes av Heidenstams djärva,
färgrika diktsamling Vallfart och vandringsår, av Selma Lager
löfs fantastiska roman Gösta Berlings saga och av Gustaf
Frödings melodiska, personliga dikter Gitarr och dragharmo
nika. Man kan fråga om nittiotalet lade Ibsen på hyllan,
om han nu var föråldrad, övergiven, kritiserad. Nej, men
det var en annan Ibsen man denna gång tog fram som föremål
för sin beundran. Det var inte sanningssökaren och sannings
sägaren Ibsen, programmatikern och predikanten Ibsen eller
den misstrogne verklighetsgranskaren Ibsen, utan det var
fantasimänniskan Ibsen. Det var Falk i Kærlighedens kome
die, den opraktiske, den svärmiske, den lyriske Falk som kom
till heders, och det var framför allt Peer Gynt. Åttiotalet
hade icke förstått det väsentliga i Peer Gynt, ty man förstår
endast det som man i någon mån är besläktad med; nittio
talet förstod Peer Gynt.
Kærlighedens komedie är ju långt ifrån Ibsens bästa verk,
men den är, litteraturhistoriskt sett, ett av hans viktigaste.
Dess roll är att förmedla mellan romantiken i seklets början
och romantiken i seklets slut. Falk förbinder 1810-talet med
1890-talet. Dramat handlar, som de romantiska pjäserna
brukade handla, om geniet contra filistern, om lyrans man
gentemot kassabokens, om poeten mot prosan, om, för att
tala kierkegaardskt och Ibsen talar i denna pjäs mera
kierkegaardsktän i någon annan —estetikern gentemot etikern.
1 Martin Lamm: Strindbergs dramer I.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 24 22:49:56 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtiden/1930/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free