Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E. Bendz: Jacques de Lacretelle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. liemlz.
söndersmular han de argument, på vilka man grundat myten
om Israels strålande framtid och överlägsna klokhet, begab
bar sin tro och förbannar den stund han föddes till världen
som jude. Med självplågarens diaboliska påhittighet hopar
han sina lidanden och förödmjukelser, njuter av smutsen
och armodet omkring sig, vill varken hjälp eller tröst. Två
ting återstå honom; kärleken och vänskapen. Han vrakar
även dem: genom låtsad tankspriddhet och ständiga upp
muntringar driver han sin vän och den kvinna, som älskar
honom, att sjunka i varandras armar inför hans ögon. Han
har nått så djupt som en människa kan i förnedring, och i
vanvettigt högmod tackar han sig själv för verket. «Denna
häftigt åtrådda glädje, att förrådas av de två enda varelser,
som återstodo honom på jorden, njöt han av utan att visa
det, av fruktan att mista den, och fröjdade sig i mörkret,
som över en hemlig seger, åt dessa tecken, dessa blickar och
anspelningar, som en bedragen man tror sig märka överallt,
och som göra honom galen av smärta.»
Så slutar i namnlös och självförvållad nesa David Sil
bermann, sina rika föräldrars ende och lovande son, inför
vars lystna ögon och överhettade inbillning världen en gång
bredde sig strålande fager som ett sagorike i väntan på sin
erövrare. Och i egen tanke är han en erövrare! Helt visst,
säger förf., skymtade han från sin vindskupa som en ärorik
ände på sin ömkliga levnad «en rusande syn, ett slags kun
gadöme, en utvald hedersplats: han var den olyckligaste
bland judar.»
Amour nuptial ställer oss inför ett psykologiskt kuri
osum av på sätt och vis lika penibel natur som det i föreg.
artikel berörda fallet. Även här måste vi ett ögonblick återgå
till Silbermann för att fullt förstå utvecklingen. Förf.
har tydligen själv haft detta på känn och för att underlätta
anknytningen flickat in ett sammandrag av den äldre romanen,
som lämpligen må återges: «Man föreställe sig en yngling,
som uppfostrats till övervägande moraliska åsikter och mera
undantagsvis kunnat göra några estetiska och intellektuella
erfarenheter. Han känner en längtan efter dessa ting, men
var finna dem? ... Så träffar han en dag en kamrat, be-
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
