- Project Runeberg -  Samtiden. Skildringar från verldsteatern / 1858 /
87

(1858-1859) With: Martin Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Större uppsatser - Vattenglaset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

anstrykning så till sågandes förglasadt eller glaseradt, hvarigenom
det vinner i varaktighet. I allmänhet blir träVirket brunaktigt
genom vattenglas-anstrykningen, ungt ekvirke antager utseendet af
gammalt, husvirke antager en färg, som liknar körsbärsträdets ved,
ekvirke antager mahogny-färg. Trävirke, som är utsatt för den
fria inverkan af väderleken eller befinnes på fuktiga ställen, der
luften icke har tillträde, kan genom anstrykning med vattenglas
konserveras och betryggas mot svamp och mask. Träkärl, som
användas i bryggerier, brännerier, ättikfabriker, sockersjuderier,
källrar o. s. v., äro lättare att rengöra, då de äro försedda med
vattenglas-anstrykning. Vin- och ölfat m. m. kunna utanpå
an-strykas med vattenglas, för virkets konserverande; och härigenom
vinnes ytterligare den fördelen, att afdunstningen blir inskränkt,
så att man slipper den ofta upprepade påfyllningen.

När malen krita hopröres till en deg med en lösning af
vattenglas, så erhåller man en vätska, hvilken långsamt hårdnar i
luften och slutligen antager sådan hårdhet, att den kan begagnas
till ornamenter på byggnader och till restauration af ornamenter.
Krita i bitar eller porösa kalkstenar, som läggas i en lösning af
vattenglas, absorbera till och med i köld kiseljord, hvars qvantitet
blir ganska ansenlig, när kalkstenen omvexlande utsättes för luften
och neddoppas i lösningen. Kalkstenen erhåller genom denna
behandling en slät yta, ett sammanträngdt korn och kan sedan
poleras; hårdheten, som i början inskränker sig till ytan, tränger sig
slutligen in uti det inre, till och med om kalkstenen är ansenligt
stor. Denna omständighet tyckes skola bli af vigt för
bildhuggeri-arbeten af kalksten och annat lösare material. Försök att till
lithografi använda stenar, åt hvilka man förskaffat hårdhet genom
vattenglas, hafva gifvit icke ofördelaktiga resultater. I sådana
trakter, der det är ondt om byggnadssten, är det fördelaktigt att
bereda artificiella stenar medelst vattenglas. Det förfaringssätt, som
härvid skall iakttagas, är helt enkelt: sköljd och svagt uppvärmd
kisel- eller kalksand knådas med uppvärmd vattenglaslösning till
en deg, som slås i formar och derefter får torka på ett luftigt
ställe. För att härvid förbruka så litet vattenglas som möjligt,
kan man uti det inre af massan knåda in små sten.

En kiselvandling af gips, hvaraf man lofvade sig
utomordentligt mycket, isynnerhet för att göra gipsfigurer hårda och
derige-nom förvandla dem till en marmor liknande massa, är kinkig att
verkställa och lyckas blott under vissa vilkor.

Vattenglasets användande till anstrykning på stenmurar och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:52:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtidens/1858/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free