Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Smärre uppsatser - Allahabad - Aluminium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i ett tillstånd af blomstring och förkofran, såsom man ock har
allt skäl att vänta af dess fördelaktiga läge vid Deltats början,
jemte de nordvestliga provinsernas stigande betydenhet. Den stora
landsvägen från Kalkutta till nordvestra Indien löper genom
Allahabad; den under byggnad varande ostindiska jernvägen går invid
staden öfver Jumna, och ångbåtsfarten på öfra Ganges tar här sin
början: allt omständigheter, som för framtiden måste stegra platsens
vigt i både militäriskt och kommersielt hänseende.
Några lärda hafva ansett Allahabad för det af de grekiska och
romerska geograferna omtalade, uråldriga furstesätet Palibothra;
men detta påstående är dock mer än tvifvelaktigt. I Babers tid
omnämnes den här ifrågavarande platsen under namn af Piag;
under Akbar, som byggde fästningen, fick staden sitt nuvarande namn.
Allahabad hörde till Stora Mogols rike till 1753, då Safder-Jang,
visir i Audh, bemäktigade sig det. Redan 1765 kom det i
Briter-nas händer, som bestämde det till residens åt Schah Alum. Men
då denne 1771 lemnade staden, tillföll den åter Engelsmännen,
hvilka uti 1773 års fördrag öfverlemnade den åt naboben af Audh.
Denne afträdde den ändtligen 1801 till ostindiska kompaniet,
hvil-ket sedan dess förblifvit i orubbad besittning deraf. Allahabad
ligger 496 eng. mil (landväg) från Kalkuttä, 75 från Benares, 124
från Cawnpore och 391 mil från Delhi. Det myteri, som i början
af Juni 1857 utbröt bland den fåtaliga gartoisonen i Allahabad, blef
undertryckt isynnerhet genom öfverste Neills djerfva uppträdande,
hvilken hade skyndat dit från Benares med omkring 150 man
europeiska soldater.
Aluminium. Denna metall, som utgör lerans bas, är för
chemisterna bekant sedan 1827. Wöhler var den förste, som
visade prof deraf i Berlin. Den har stora företräden, såsom att den*
är klangfull, låter hamra sig och legera sig med andra metaller
samt har samma hvithet och glans som silfret; den till och med
öfverträffar den sistnämnda metallen dels i lätthet (den är likväl
2^ gånger tyngre än vatten), dels deruti, att hvarken det uti
luften befintliga syret eller andra syrsättande ämnen kunna inverka
derpå. För dessa egenskapers skull hafva chemisterna mycket
sysselsatt sig med aluminium. Ibland andra har St. Claire DeviUe af
franska akademien och af kejsaren blifvit utrustad med betydliga
penningesummor till närmare utredande af denna metalls
egenskaper. Man har förenklat dess frambringande, och äfven andra
framsteg äro gjorda; men en olägenhet, den stora kostnaden vid bered-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
