Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Smärre uppsatser - Wallmark, Peter Adam - Ward, Edward Matthew
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidning, som benämndes 11 Journalen för litteraturen och theatem" och
snart uppträdde polemiskt mot den tidens radikala blad, men
indrogs 1813, sedan en der intagen artikel rörande Napoleon,
Norges eröfring m. m. väckt dåvarande kronprinsens misshag. Till
ersättning utgafs af kongl. sekreteraren Granberg "Allmänna
Journalen," i hvilken W. var medarbetare och hufvudsakligen sökte
verka för Norges förening med Sverige: också återvann han nu
Carl Johans ynnest. Allmänna Journalen blef dock, för en insänd
artikel med anmärkningar mot en styrelseåtgärd, indragen 1824,
men utkom åter tio dagar derpå under titel af "Journalen,"
hvilken sedermera bibehölls, tills tidningen upphörde 1836. W. var
hufvudredaktör af "Statstidningen" (Post- och Inrikes-Tidningar)
1834—47. — W. deltog i den litterära polemiken mellan gamla
och nya skolan 1810—20, hvarvid han förnämligast uppträdde mot
Hammarsköld med en, ej alltid lofvärd, bitterhet. W. har författat
mer än 50 skrifter och böcker på latin och svenska, originaler och
öfversättningar, i filosofi, poesi, bibliognosi, retorik, historia och
politik m. m.
Ward. Edward Matthew Ward, en af nutidens utmärktaste
engelska målare, föddes i London 1816. Redan tidigt förmärktes
hos honom ett synnerligt anlag för diskriptivt och historiskt
måleri, hvaruti han på allt sätt understöddes af sina föräldrar. Ar
1834 antogs han såsom elev under Wilkie vid kongl. akademien i
London; men denna inrättnings strängt formella skola ville ej rätt
stå tillsammans med hans sinne för Ma skapelser. Den första
tafla af honom, som fick plats å en offentlig exposition 1834, var
ett porträtt af skådespelaren O. Smith såsom Don Quixote. Två år
derefter begaf han sig till Rom, der han 1838 tillvann sig den hel.
Lucas-akademiens silfvermedalj, och bland annat målade en
"Cima-bue och Giotto,", som sedermera (1839) exponerades i England.
Öfver München, der han några månader arbetade under ledning af
Cornelius, återvände han till London, der han till en början
presterade flere taflor, af hvilka dock ingen mer än hans "Napoleon i
fängelset i Nizza" blef allmännare känd och omtyckt; men så
mycket mer blef detta händelsen med tre andra taflor, nemligen "D:r
Johnson, läsande manuskriptet till Goldschmiths Vicar of
Wake-fidd” (1843); "Goldschmith såsom vandrande musikant" och "La
Fleurs afsked från Montreuil" (båda 1844); det var genom dessa
arbeten han grundläde sitt konstnärsrykte. Hans "D:r Johnson i
lord Chesterfields mottagningsrum" (1845, nu placerad i Vernon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
