Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Större uppsatser - Öfversigt af Konung Oscar I:s regering - III. Riksdagen 1850—51. Nya ministrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flottan, Ulner, en mycket medgörlig man, men tillika en skicklig
sjöman. Så var nu från och med den 5 Januari 1852 det
”Palm-sfjernska kabinettet” fulltaligt — en ministér, i hvilken Sparre
visserligen fortfor att vara första minister, medan dock Palmstjerna
och dennes konservativa åsigter temligen uppenbart utgjorde själen
i konseljen.
Låtom oss nu kasta en blick på de vigtigaste af denna
mi-nistér vidtagna åtgärder. Af justitie-statsministern, i förening
med tre af honom dertill utsedda sakkunniga män, utarbetades
projekter till nya kreditlagar, hvilka likväl, vid pröfning i
konungens Högsta domstol, till större delen kasserades.
Fängelseväsen-det, som ock sorterar under justitiedepartementet, undergick för
så vidt förändringar, som nu byggnaden af cellfängelser frikostigt
understöddes af staten. Huru dessa anstalter förvaltades, och
hvilka oerhörda oordningar inom dem kunde förefalla, bevisades genom
det skändliga upplopp, som i December 1853 egde rum å
Lång-holms fästning, der fångarne med stenar öfverföllo vakten och
försökte anlägga eld. Förnämligast bör väl detta tillskrifvas bristen
på genom lag stadgade disciplinära föreskrifter rörande fångarnes
behandling och bevakning, hvartill dock förslag längesedan hade
blifvit uppgjorda. Likaså hade förslagen till förbättringar i
civillagstiftningen, kyrkolagarne och krigsartiklame, utarbetade af
landets lärdaste lagfarna, hittills blifvit lagda åsido; och då alltså å
ena sidan förste ministerns, grefve Sparres, åtgärder icke vunno
oppositionens bifall, och han å andra sidan underlät mycket, som
detta parti önskat, så visade sig naturligtvis ingen belåtenhet med
det, som han faktiskt gjort för landet, ehuru han vid sitt inträde i
ministéren öppnade sin politiska bana med ett mera frisinnadt
program än någon af sina föregångare, i det han med sitt namn
undertecknade samt föreläde Riksens ständer konungens proposition
om en representationsförändring.
Finansministern Palmstjerna var mycket böjd för att öfverlåta
de under hans departement sorterande ärendena åt kommittéer,
bland hvilka t. ex. en skulle pröfva grunderna för städernas
beskattning, en annan hade till uppdrag att reglera
kreditförhållandena och läroanstalterna. Den förra ådrog ministern vid 1853—54
års riksdag mycket tadel af borgarståndet; den senare åter gaf
anledning till den anmärkningen, att den ej inom sig egde någon
lagkunnig, äfvensom att ministern icke betjenade sig af dess arbete
såsom grundval för nya förslag till ständerna, utan föreläde
ständerna detta arbete endast som ett kommittéens betänkande. Öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
