Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Biografier och karakteristiker - Lord Palmerston
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den gåtan löst. Earl Grey, Palmerstons chef, gaf d. 4 Febr. 1834
följande lösning deraf: ”Vi hade på den tiden vidsträckta
kommersiella förbindelser med Mehemed-Ali, och att störa dem, skulle
varit stridande mot vårt intresse.” Palmerston hade redan år 1832
sina konsuler och agenter i Egypten. Denne (revolutionäre!) man
hade således ändock inlåtit sig med den med England befryndade
sultanens upproriska undersåte. Etikett var det således icke
heller. Var det ”kommersiella intressen”? Ja, men Nabmik-Pascha,
det andra turkiska sändebud, som i London bad om hjelp, erbjöd
de herrligaste privilegier och fördelar för den engelska handeln;
och man känner Levanten och den turkiska redligheten. Nej,
Englands kommersiella intressen ledde icke heller den ädle lordens
handlingssätt. Nå, hvad i all verlden var det då? — Ack, hvem
kan väl veta allt! Förtrollningen med de herrliga förvandlingarne
förlorar sitt retande behag, om man säger tydligt, huru allt tillgår.
Om Turkiets dödsdom, fördraget i Hunkiar-Skelessi, visste
han ännu d. 24 Aug. ingenting; efteråt tillstod han, att han
visserligen redan då vetat derom, men icke något officiellt; sedermera
(d. 8 Febr. 1848) bevisade dock Anstey för honom, att sultanen
förut skickat det till honom och bedt om hjelp deremot, men den
turkiska gesandten hade genom det ryska sändebudet återfått den
af Palmerston med det råd, att framdeles åt sig välja bättre
råd-gifvare. De särskilda konstgreppen med detta fördrag och
Palmerstons skiljaktiga meningar derom äro sammanställda i en
engelsk flygskrift ("Palmerston. What has he done?") och äro
mycket intressanta att läsa. Men hvad innehöll då fördraget?
Rysslands uttryckliga eganderätt öfver Svarta Hafvet och Dardanellema
med uteslutande af alla andra folks krigsskepp, för tillfället äfven
af kofferdifartygen, äfvensom Rysslands herravälde öfver Turkiet
på åtta års tid; och det kunde aldrig vara engelska regeringens
afsigt att genom fiendtliga åtgärder vilja åstadkomma upphäfvandet
af detta fördrag mellan två oafhängiga stater (Palmerston till
Att-wood 1837). Palmerston hade under de mest halsbrytande
operationer mot sitt ”hus” väsendtligen åvägabragt detta fördrag, således
lagt den väsendtligaste grundvalen till det sista kriget, som
upphöjde honom till Englands premier-minister, på det att han skulle
omintetgöra hvad som hade kostat honom så mycken ansträngning,
så mycken förnekelse både af sig sjelf och England, ja, så
mycken afsigtlig osanning. Hvilken metamorfos-teater — denna
historia! Skall han visa sig som mästare eller blott som
”trollkonst-lärling”, hvilken glömt besväijelse-formeln och nu öfverväl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
