Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Smärre uppsatser - Ostindiska Rupien - Slafhandeln under fransk flagg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på fyrtiofemte året efter hans lyckliga thronbestigning”;
motsvarande inskrifter läsas på Madras-rupien. Präglingen på alla dessa
rupier var mycket ofullkomlig, så länge den utfördes efter den
inhemska tekniken: mynten hade alla blott en del af inskriptionerna;
ty stämpeln gjordes ständigt större än myntplattan, som skulle
der-med präglas. Sicca- och Farakhabad-rupiernas vigt ökades 1818;
den förre undergick 1823 och den senare 1824 å nyo en
förändring, så väl i vigt som i silfverhalt. — Fullständigt ombildades
anglo-indiska myntväsendet genom en förordning af d. 1 Juli 1835,
då åter en enda R., ostindiska kompaniets R., infördes.
Kompani-rupien väger 180 Troy-gran, håller en silfverhalt af 165 gran och
är nu i värde = 1 R:dr 68 öre. I allmänna rörelsen anses
Kom-pani-rupien förhålla sig till Sicca-rupien, som ännu (särdeles i
Bengalen) ofta begagnas i räkning, som 106,62 till 100; 15
Sicca-ru-pier räknas vanligen lika med 16 Kompani-rupier. De präglas både
i silfver och guld: i silfver k 1, 2, \ och \ R.; i guld har man
s. k. Mohurs = 15 rupier, äfvensom mynt å 5, 10 och 30 rupier.
Förr beräknade man 16 silfver-rupier på samma orts guldrupie
eller Mohur (på persiska och hindostanska: Muhr). Större summor
räknar man efter Lacks och Crores: en Lack (af hindostanska
ordet Läkli, en ombildning af det sanskritiska Laksha) håller 100,000,
en Crore (hindost. Kror af det sanskritiska Koti) 100 Lack eller
10 millioner Rupier.
Slafliantleln under fransk flagg. Fransmännen hafva
förra året, med uttrycklig tillåtelse af sin regering, börjat bedrifva
handel med negerslafvar i stor skala; och ett Pariser-blad sökte
rättfärdiga denna handel genom denna djerfva sats: ”Denna af
kejsarens regering tillåtna utvandring bildar raka motsatsen mot
slaf-handeln; den är för Afrika ett civilisationens och
menniskokärle-kens verk och för våra kolonier en allmän välfärdsåtgärd.” (Revue
contemporaine, d. 30 Nov. 1857.) — Aldrig har man väl dristigare
vågat utsäga en påtaglig osanning, som ligger i så öppen dag, att
den äfven för svaga ögon är klar och uppenbar. Det förhåller sig
nemligen med sjelfva saken, hvilken man i Paris söker filantropiskt
behandla, på följande sätt. Genom negerslafvarnes emancipation
har England fullkomligt förstört sina vestindiska besittningar,
emedan de befriade negrerna icke mer ville arbeta; de öfverlemnade
sig åt sysslolöshet, blefvo åter fullkomliga afrikaner, förvildades
och vände sig till en del å nyo till fetischdyrkan. Fransmännen,
som under första revolutionen på Haiti hade gjort en så sorglig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
