Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Större uppsatser - Öfversigt af Konung Oscar I:s regering (forts.) - V. 1853—54 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dfrersi|t af konung Oscar I:g regering i Sverige.
(Forts. fr. föreg. häfte.)
V.
1853—54 år8 riksdag.
År 1853 den 15 November Öppnades den fjerde riksdagen
under konung Oscars regeringstid. Regeringen och dess ledamöter
tycktes i böljan af riksdagen intaga en temligen trygg ställning,
visserligen ej till följd af dess egen styrka och orubblighet, utan
snarare genom den likgiltighet, som röjde sig ej mindre hos
konungens och konseljens motståndare än hos deras anhängare.
Regeringen intresserade sig icke på denna riksdag hvarken för
repre-sentationsangelägenheten eller för den religiösa frågan, ej heller för
de oafvisliga reformerna i den ekonomiska lagstiftningen, utan
ansträngde alla sina krafter för att genomdrifva propositionen om
statskassans behof. Allmänhetens intresse visade sig, så väl i
tidningsartiklar som i petitioner, företrädesvis rigtadt på frågan om
brännvinslagstiftningen, som genom sitt inflytande på budgeten,
åkerbruket och hela foiklifvet ansågs såsom den till sina följder
vigti-gaste och mest invecklade. Näst efter denna angelägenhet var det
tullfrågan, hvars behandling och utgång man emotsåg med spänd
väntan. Visserligen hade redan en önskan gifvit sig tillkänna, att
qväfva den upplysta liberalismens ännu späda barn,
handelsfriheten; men redan innan petitionerna i denna syftning hunnit
förekomma till diskussion inom stånden, hade den mötts af ett afgjordt
motstånd från regeringens sida. Slutligen hade den religiösa
frågan, huru föga än tidningarne dermed sysselsatte sig, väckt det
lifligaste deltagande hos folket, och detta icke allenast hos dem,
som på fullt allvar önskade kyrkans pånyttfödelse samt hos dem,
som, inseende religionens omätliga vigt för det borgerliga
samhället, med oro motsågo hvad framtiden bar i sitt sköte, utan äfven
samtiden. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
