Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Större uppsatser - Skizzer från Indien - 1. En Semindar i Bengalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skizzer från Indien.
Den strid, som engelsmännen hafva att bestå för sitt välde uti
Indien, utfaller enligt allt utseende till deras fördel; landet mellan
Himalaja och Cap Comorin skall blifva deras, och deras makt
ännu mer befästa sig. I styrelsen skola genomgripande förändringar
vidtagas, och mera enhet införas i ärendenas ledning. Men dervid
skall man ock till en början nödgas stadna; ty den egentliga
förvaltningen skall icke kunna omdanas efter europeiskt mönster: våra
former passa icke för ett land, hvars befolkning bildar en brokig
mosaik af hundradetals olikartade beståndsdelar, — och man kan
väl anse Indien endast som ett geografiskt begrepp.
Efter det myteri, som förra året utbröt i Mirat och hade mer
än etthundratusen inhemska soldaters affall till påföljd, äro hela
den bildade verldens blickar rigtade på Indien. Icke blott den
lärde finner ett lifligt intresse af allt, som har afseende på detta
underbara land, utan deltagandet derför är allmänt bland alla
klasser. Indien har i hela Europa blifvit ”populärt”; och litteraturen
bemödar sig att lemna en mängd bidrag, som äro egnade att
utbreda närmare kännedom om de högst egendomliga förhållandena i
detta underbara land.
1. En Semindar i Bengalen.
Ryssland vill just nu upphäfva lifegenskapen, göra bonden fri
från godsegaren och företaga en genomgripande förändring i
slättlandets egorättsförhållanden. Inom Indien råder ett förhållande,
som har mycken likhet med det af gammalt i det stora
moskovitlandet rådande. Hvad adelsmannen är vid Wolga eller Dwina, det
är Semindar en vid Ganges, hvad den lifegne bonden är der, det
är här i visst afseende den indiska Reiot; blott med den
skillnaden att ingen skyddande czar står vid den senares sida, ty
”Bä-hadur-kompaniet” måste skona landets lagar och ännu mer de
öf-riga fördomarne.
Den jordegande aristokratien utöfvar uti Indien en rent
despo-tisk makt öfver sina underhafvande. I orienten tyranniserar alltid
hvar och en den, som står under honom och är beroende; och en
sådan gods- och jordegare, en ”liten herre”, är Semindaren uti
Indien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
