Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Biografier och karakteristiker - Nesselrode, Carl Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land. Redan ministerns farfader gjorde sig som diplomat förtjent
af sitt nya fädernesland; ännu mer hans fader, grefve Wilhelm von
Nesselrode, hvilkeil hörde till de många förståndiga hufvuden, som
den kloka herrskarinnan Catharina U samlade omkring sig. Under
hans medverkan ingieks äktenskapet mellan thronföljaren Paul och
Fredrik den Stores systerdotter, Sofia Dorothea af Wtirtemberg,
hvilka blefvo föräldrar åt kejsar Alexander I och Nikolaus; och han
fungerade efter hvartannat som kejsarinnans fullmäktige i Frankfurt,
Lissabon, Nedersachsiska kretsen och vid hofvet i Berlin. Vid
något äldre år gifte han sig med en mamsell Gontard, som följde
honom på hans beskickningspost i den portugisiska hufvudstaden.
Under vägen dit anfölls hon af födslosmärtor och födde d. 14 Dec.
1780 i Lissabons hamn en son till verlden, som i dopet erhöll
namnet Carl Robert. Ättling af så olikartade nationaliteter, såsom
rysk undersåte, född af en tysk far och en fransysk mor i en
portugisisk hamn och, som det påstås, om bord på ett engelskt
skepp, kunde denna gosse anses som en diplomatiens och
kosmo-politismens inkarnerade typ.
Om den unge Nesselrodes första lefnadsår är blott föga
bekant. Hans uppfostran var utan tvifvel öfvervägande praktisk; han
åtföljde sin fader på dennes diplomatiska resor till Europas
särskilda hof och blef sålunda tidigt invigd i den lefnadsbana, hvari
han sedermera skulle lysa. Emellertid försökte han sig, liksom
nästan alla unga ryssar af högre stånd, först som militär, sedan
man, enligt dåvarande sed, redan i vaggan hade gifvit honom ett
officerspatent vid ett gardesregimente. Sannolikt öfvertygade han sig
snart, att kallelsen till krigareståndet alldeles fattades honom,
likasom ock hans fina späda gestalt vida bättre egnade sig för salongen
eller boudoiren än för det sträfva krigslägret; han dröjde derföre
ej länge att bortlägga värjan, och redan under Alexanders första
regeringsår finna vi honom såsom attaché vid ryska beskickningen
i Paris. Hans chef, grefve Markow, var en gammal diplomat ur
Panins och Besborodkos skola; han hade spelat en roll som
medlare vid fredsslutet i Versailles mellan England och Frankrike,
medverkat som fullmäktig vid Catharinas svåra förhandlingar med
Svenskar, Polackar och Turkar, och egde i fullt mått den
half-barbariska förslagenhet, som karakteriserade det förra seklets
mosko witiska statsmän. Bredvid honom stod legationsrådet Oubril,
sedermera gesandt vid tyska förbundsdagen, en man af snille och
bildning, hos hvilken den äldre tidens traditioner sammansmälta,
med vårt århundrades smidiga former. Under sådana ministrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
