Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Smärre uppsatser - Kaulbachs senaste arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett grekiskt, på hviiket Themistokies med korslagda armar åser
stridskvimlet. Bakom honom, på landtungan till höger, drifver
Ari-stides med sin skara en hop flyende Perser ned i bafvet; midt emot
honom, på udden till venster, står Xerxes bland sina förtviflade
satraper. Han har just, gripen af förfåran, rusat upp från sin
thron och lyfter, i vanmäktigt raseri, hotande sin spira mot
himmeln, under det att hafsguden Glaukus dyker upp ur vågorna oöh
mot honom utsträcker de kedjor, han låtit spänna öfver
Hellespon-ten, sålunda väckande honom till besinning af fruktlösheten i hans
förmätna sträfvanden; på samma gång förkunnar äfven en blixt,
som ur ett svart åskmoln öfver hans hufvud nedljungar på
Persernas flotta, huru föga äfven himmeln aktar på storkonungens vrede.
I förgrunden svallar hafvet, betäckt med skeppsspillror och Perser,
som dels sjunka, dels söka rädda sig; bland dem en hop yppiga
qvinnogestalter, såsom en erinring om Persernas böjelse för vällust
äfven under krig, i motsats mot den heroiska, af gudomlig
entusiasm genomträngda andan hos Grekerna, som, under det heroerna
ofvanifrån nedskåda på dem, med tacksamma hjertan uppstämma
segerhymnen; bland dem befinna sig de båda kämparne och
skalderna, jEschylus och den unge Sophokles. — Bilden är, trots dess
rikedom, enkel och kompakt som den grekiska plastiken, stor och
väldig som den bedrift, den förherrligar. I egenskap af en äkta
objektiv, omedelbar, från alla romantiskt-symboliska hänsyftningar
fri uppfattning af ämnet förtjenar denna komposition företrädet
framför alla öfriga af Kaulbach.
Nästan samtidigt med detta har Kaulbach fulländat ett annat
arbete, hvaruti äfven ett antikt ämne är föremål för behandlingen,
nemligen en Iphigenie, som tröstar sin af furierna förföljda broder
Orestes. Denna komposition utgör första bilden af ett Göthe-gaUeri,
som skall utkomma i Frankfurt am Main och är, det måste man
säga, en vida mer lyckad och lofvande början än de första
bilderna i hans Shakspeare-galleri. Iphigenies figur gör en högst im*
ponerande effekt. Ögat fängslas af densamma; och man vet icke
hvad man mest skall beundra, kroppsformernas sublima skönhet,
den presterliga skrudens praktfulla draperier eller ansigtsuttrycket,
i hviiket prestinnans majestät på det fullkomligaste sammansmälter
med ömheten hos systern. Orestes är afbildad med bortvändt
an-sigte och kan derföre endast blifva intressant genom figur och
hållning. Furierna sitta nedhukade på tröskeln till templet och lura
der på Orestes. Med det sätt, hvarpå konstnären uppfattat dessa,
måste jag likväl förklara mig mindre belåten. Å ena sidan synas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
