Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Större uppsatser - Chenot, Uchatius och Bessemer - Chenot’s metod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ugnsbärden, så att lågan äfven kan stryka under deras botten. En
stålugn rymmer vanligen två sådana lådor.
Glödstål är en stålart, som nyligen böljat beredas
fabriksmes-sigt. För dess beredning tjenar samma ugn och samma förfarande,
som nyss är beskrifvet för brännstålet; endast med den skillnad,
att tackjernsstänger behandlas i stället för stångjern, och att
ce-menteringspulvret icke består af kol, utan af jernoxid (smedslagg
etc.) eller zinkoxid (galmeja). De pulveriserade metalloxidema
syrsätta tackjernets kol, icke allenast på ytan, utan äfven invändigt.
Glödgningen måste, allt efter tackjernsstängemas tjocklek, räcka
fjorton dagar eller ännu längre.
Genom omsmältning förvandlas dessa stålarter i gjutstål;
andra metoder finnas dock, som vi här nedan skola se, för
framställande af denna stålart. Stålsmältningen sker i eldfasta deglar,
antingen för cokes eller träkol i vindtugnar, eller medelst
stenkols-eldning i ett slags ugnar, liknande dem, som begagnas vid
glashyttor. Äfven gasugnar begagnas härtill.
Vi skola nu öfvergå till en kort framställning af de nya
metoder för beredning af gjutstål, som ådragit sig uppmärksamhet i
den industriella verlden, och som representeras af Chenot för
Frankrike, Uehatiu8 för Österrike och Bessemer för England. Endast
framtiden kan afgöra, om första priset skall tillfalla någondera af
dem. För det närvarande vill det synas, att alla tre kunna bestå
jemte hvarandra, och att den ena icke behöfver frukta den andras
täflan.
Chenofs metod.
Chenot d. Ä., efter hvilken denna metod blifvit uppkallad, kan
med skäl sägas hafva brutit en ny bana för jernhandteringen. Lik
en förkämpe har han gått i spetsen för den mängd af uppfinnare,
som sedermera följt i hans väg; men han har alltid behållit sitt eget
fält, och dess utvidgning fortgår nu obegränsadt. Sedan Chenot
d. Ä. en gång börjat egna sig åt jernhandteringen^ dröjde det icke
länge, innan han kom till insigt af de stora brister, som vidlåda
den. Han gick ut från den åsigt, att det nuvarande
förfaringssättet icke kunde vara det rätta, alldenstund man är nödsakad att
först bereda ett mera kolbundet jern, eller tackjern, för att kunna
erhålla stångjern eller stål, som båda äro mindre kolhaltiga;
vidare ansåg han gamla sättet vara föga ekonomiskt, i tliy att
mycket mera bränsle och arbetskraft erfordras, än nödigt är. Utgående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
