- Project Runeberg -  Samtiden. Skildringar från verldsteatern / 1858 /
462

(1858-1859) With: Martin Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Större uppsatser - Chenot, Uchatius och Bessemer - Chenot’s metod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de beskaffenhet; efter Chenot’# princip är- man derföre i tillfälle att
ständigt påräkna en likartad produkt. Så snart malmen genom
koloxiden reducerats till jernsvamp, uttages den underifrån, ny
beskickning uppsattes; och på detta sätt fortgår malmreduceringen utan
uppehåll. Vid en vanlig masugn anses |* af bränslet åtgå till
malmens smältning; men då denna, efter Chenofs princip, reduceras
utan smältning, så är tydligt att en betydlig bränslebesparing skall
uppkomma. För beredning af 1 skepp:d jernsvamp åtgå blott
omkring tunna träkol; för öfrigt kan efter denna metod hvad slags
bränsle som helst användas, såsom stenkol, cokes, träkol, torf,
bakar, ris och qvistar. I en enkel Chenotfs masugn tillverkas med
medelrika (45 å 50 proc.) malmer 5 å 6 skepp:d jernsvamp på
dygnet; i en dubbel ugn kunna med samma malmer och på samma
tid tillverkas 10 å 12 skepp:d jernsvamp. — Jernsvampen är
fullkomligt rent, kolfritt jern, endast mekaniskt blandadt med
bergarten; den kallas jernsvamp i anseende till dess porositet och
ansågs af Chenot d. Ä. utgöra jernets Qerde skaplynne; den kännes
lätt i jemförelse med malm eller jern och låter skära sig med knif,
hvarvid brottytan företer en stark metallglans; den innesluter
ganska mycket luft, som utjagas vid sammantryckning eller
indränk-ning i en vätska. Den eger på en gång egenskapen att vara spröd
för slag och att låta sammantrycka sig vid pressning. Upphettad
till rödglödgning är den starkt pyroforisk, och syrsättes då hastigt
i luften. Genom stark pressning kan åt jernsvampen gifvas den
form, som åstundas; efter all sannolikhet kommer den derföre en
gång att till många bruk ersätta vanligt gjutgods. Då pulveriserad
jernsvamp utsättes för en stark hydraulisk press och sedan
uppvärmes till vällhetta, så erhållas smältstycken, som på vanligt sätt
utsmidas eller valsas. — (Profver å jernsvamp finnas sedan år 1849
å Kongl. Teknologiska Institutet i Stockholm.)

Chenot förvandlar sin jernsvamp på ett ganska enkelt sätt i
stål; den indränkes blott någon tid i ett med olja fyldt kärl,
hvarvid luften aflägsnas fullständigt och en naturlig cementation vid
vanlig temperatur, utan värme, uppkommer. Talg, hartser, beck
och tjära skola medföra samma verkan; och må här endast
anmärkas, att tätheten hos det ämne, som användes för cementeringen,
har inverkan på hårdheten hos stålet; derföre bestämmes ock va*
let af cementeringsämne efter jernsvampens beskaffenhet.

Jernsvampen males vanligen i krossqvarnar, innan den
komprimeras i hydraulisk press. 1 mån af dess beskaffenhet tillsättes
understundom kol, mangan, jern- eller mangan-salter efter malnin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:52:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtidens/1858/0462.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free