Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Större uppsatser - Chenot, Uchatius och Bessemer - Bessemers metod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
täljer om ett hugskott, ledt af äflan att finna konsten att göra
gjut-stål. Men likasom alkemisternas arbeten anses hafva befordrat
kemiens framsteg, så torde ock Bessemers uppfinning biifva ledande
till något resultat, som nu icke kan förutses.
Bessemers uppfinning består i att utan bränsle bereda gjutstål
ur flytande tackjern. — Vid utslaget ur masugnen ledes tackjernet
direkt i en s. k. Bessemers ugn, försedd med 5 å 6 tättor, som
tillföra varm, pressad luft; härigenom skall uppkomma en
tillräckligt hög temperatur icke allenast for att finera tackjernet, utan
äf-ven för att hålla den vunna produkten i fullkomlig smältning; och
allt detta utan annan bränsle-åtgång, än som först erfordrades för
att uppvärma ugnen. Produkten blir först gjutstål och sedan, om
operationen fortsättes, stångjern.
Bet är utan all fråga, att temperaturen skall hastigt förhöjas
hos smält tackjern, då det i ett förut upphettadt rum utsättes för
varma, pressade luftströmmar; men den hetta, som frambringas,
kommer icke, som man påstått, af tackjernets kol, — utan det är
sjelfva jernet, som syrsättes eller förbrännes, och detta i stor mängd.
Således, i stället för att begagna bränsle, bränner man jern. Det
är tydligt, att härvid oundvikligen skall uppstå en betydlig af
bränning på jern.
Vidare är det, i anseende till den höga temperaturen,
omöjligt att göra ugnen biståndig: det bästa material kan icke stå emot;
jernoxiden angriper leran, som anfrätes och .smälter. Denna
olägenhet vållar, att Bessemers-ugnen måste tidt och ofta ommuras.
Svårigheten vid gjutstål sberedning består icke blott i att
borttaga kol ur tackjernet. Vore tackjernet endast kolbundet jern, så
skulle möjligen äfven denna metod kunna gifva ett ordinärt stål.
Men tackjernet innehåller alltid kisel och dertill, utom svafvel och
fosfor, några andra metaller. Då nu ett sålunda sammansatt
tackjern utsättes för den pressade luftens oxiderande verkan, utan att
kolförlusten, såsom vid puddling, minskas genom tillsatt kol, står
ej att erhålla annat än ett med dessa främmande ämnen
be-mängdt, och således orent, jern. Sjelfva principen gifver således
vid handen, att man med vanligt tackjern aldrig skall kunna få
ett godt stål.
Det är kändt, att för stålpuddling mera tid och mera bränsle
åtgår än för färskningen. Då man vill borttaga främmande
kroppar utan att helt och hållet taga bort kolet, måste man förlänga
operationen genom att mer eller mindre minska kolförbränningen.
Efter metoden Bessemer är detta omöjligt, ty intet skyddar kolet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
