Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Pressens alster - 20. Populär Astronomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
början hade man antagit att denna månad skulle innehålla 22
dagar; sedermera öfverlemnades det åt presternas godtfinnande att
bestämma denna månads längd. Dessa missbrukade denna makt
och det dröjde icke heller länge innan den romerska calendern
förföll uti den högsta grad af oordning. Julius Cesar reformerade
slutligen tidräkningen på det sätt, att några missbruk icke mer kunde
komma i fråga.
Julius Cesar rådgjorde med astronomen Sosigenes för att för
framtiden bestämma det civila årets längd, och det blef afgjordt
att detsamma borde vara lika med det tropiska eller 365 \ dagar.
Men för att undvika bråk af dagar beslöts vidare att 3 civila år
skulle hafva 365 och det fjerde 366 dagar. För att bibehålla de
12 månaderna af Numas år, ökade Julius Cesar Januari, Augusti
och December med 2 dagar, April, Juni, September och
November med 1 dag; han förändrade icke Februari, för att icke rubba
tiden för gudarnes dyrkan, åt hvilken denna månad var helgad.
Månadernas längder blefvo således hvad de nu äro.
De 3 på hvarandra följande åren bestodo nu af 365 dagar och
det Qerde, hvilket kallas skottår, ökades med 1 dag. Man
införde denna dag emellan den 23 och 24 Februari eller uti samma
rum i Februari månad, der man förut efter godtycke infört en hel
månad af olika antal dagar. Hos oss är denna dagen den 24
Februari, hvilken kallas skottdag.
Denna reform uti Calendern kallades efter dess stiftare den
Julianska tidräkningen. Den började med år 44 före Chr. och
vid den årstid, som i verkligheten öfverensstämde med Romrarnes
fester.
Den Julianska calendern fortgick utan någon slags förändring
under en lång tidrymd och måste slutligen påminna om en ny
reglering. Orsaken till att den slutligen icke öfverensstämde med
årstiderna härrörde deraf, att man från början upptagit det civila
årets längd till 365d,25, då deremot det tropiska är 365d,242264
eller llm 8* kortare. Följden blef att vårdagjemningen kom
tidigare och tidigare än den dag, med hvilken den öfverensstämde då
calendern stiftades. Vid det kyrkomöte, som hölls i Nizza år 325,
beslöts att påskhelgen skulle firas första söndagen efter den
full-måne, som inträffar näst efter vårdagjemningen. Man. trodde då
att vårdagjemningen skulle inträffa hvarje år vid samma tid, som
år 325, eller den 21 Mars, hvilket den äfven hade gjort om det
civila året haft samma längd, som det tropiska. Men som ofvan
antydda fel alltjemnt existerade, förflyttades också dagen för vå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
