Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Större uppsatser - Nikolai Frederik Severin Grundtvig. Af P. G. A. (slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfvergång är betingad af många omständigheter, dem rummet nu
ej tillåter oss att framställa, - helst det är att befara, att vi redan
alltför mycket tagit läsarens tid i anspråk för att lägga Grundtvigs
kyrkliga personlighet i dagen. Denna är också mera
utomordentlig än hans politiska. Rörelsen i danska kyrkan har dessutom
varit af systematisk beskaffenhet och successiv: småningom har den
arbetat sig igenom dess hela organisation; rörelsen på det politiska
fältet i Danmark deremot tog ett stort och väldigt språng, här var
den revolution, på det kyrkliga området mera reform, och
Grundt-vig var reformatorn. Just deraf var det en nödvändig följd, att
biografen längst stadnade vid hans kamp för kyrkans befrielse. Att
han kraftigt och oförtröttad deltagit i den för statens, är nogsamt
bekant. Hans parlamentariska vältalighet ger föga efter för hans
kyrkliga; den förra har till och med ett företräde framför den
senare, det nemligen som ligger i parlamentets större utrymme för
talarens humor och för dessa qvickhetens lusteldar, som äro
bannlysta från predikstolen, der knapt ironien åt sig ännu häfdat det
berättigande som den hel. Skrifts exempel likväl innebär.
Vi hafva redan påpekat några af Grundtvigs
tillfällighetsskrifter af politiskt innehåll, t. ex. den af år 1810: ”Er Nordens
Förening önskelig?”, desslikes adresfeen ”Til Fädrelandet om dets
Tarv og Farer”, 1813, och ”Europa, Frankrige etc.”, 1815,
hvartill må läggas ”Politiske Betragtninger med Blik på Danmark
og Holstein”, 1831, ”Udkastet til en ny Trykkelov fra
Litteraturens side betragtet”, 1845, ”Danskeren, et Ugeblad”, I—IV, 1848
—51, ”Om Forslaget til en ny Valglov”, 1848; och för öfrigt en
otalig mängd af bidrag till åtskilliga politiska blad och tidskrifter,
t. ex. ”Politivennen”, 1804 (i sjelfva verket Grundtvigs första
offentliga framträdande som författare, således för fulla 55 år sedan!),
”Nyt Aftenblad”, 1826, ”Skandinavisk Nytårsgave”, 1828,
”KjÖben-havnsposten”, 1838, ”Dannevirke”, 1839, ”Fädrelandet”, 1844—58,
Barfod og Brandts ”Dannebrog”, 1853—55, m. fl.
Af sin fordna församling i Prästö blef G. vald till medlem af
”den grundlovgivende Rigsforsamling”, der hans verksamhet skulle
blifva ganska inflytelserik (se Fr. Barfods ”Den grundlovgivende
Rigsforsamlings Historie”, 1849). Det var tydligt, att han här skulle
ställa sig på det konstitutionella partiets sida, lika visst som att
hans gamle vedersakare, Mynster och Oersted skulle finnas på den
motsatta. Är någon frisinnad i kyrkligt hänseende, kan han
näppeligen vara servil i det politiska, och likaledes tvärtom; ty ingen
medveten och genomtänkt frihetssträfvan förnekar sig på något af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
