Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Krönika - Januari - Februari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ende af familjeförbindelser** (?). Den 29:de afslöts i Turin äktenskapskontraktet
af grefve Cavour, i egenskap af kronans notarie, och hvari prinsessans hemgift
bestämdes till 500,000 lire (375,000 rdr rmt) i guld och 100,000 lire (75,000 rdr
rmt) i juveler; och d. 3 Febr. höll det furstliga paret sitt högtidliga ”intåg” i
Tuillerierna — Att detta giftermål innefattar, såsom en fransk tidning yttrat,
snarare en krigsförklaring mot Österrike än en kärleksförklaring till prinsessan
Clotilda, blir klart, bland annat, deraf, att just de blad, som anses stå under
prins Napoléons inflytande (”La Presse” och ”Le Siècle”) föra det mest
fiendt-liga språk mot Österrike rörande Italiens angelägenheter.
17. Höll John Bright å nyo (se föregående häftes Krönika, d. 3 Nov.) ett
tal, denna gång i Bradford, hvari han åter redogjorde för motiverna till sin
re-formbill; och sedermera ännu en gång — sannolikt den sista på ett möte af
mera enskild natur i Rochdale, Brights födelseort.
18. Inträffade på eftermiddagen ett jordskalf i Strömstad. Någon stund
efter skakningen hördes ett doft buller, hvilket dock af några personer tillskrefs
den rasande sydvestliga stormen. Samma jordskalf förnams äfven på andra
ställen i Bohuslän; och en berättare tillägger, att en å hans skrifbord stående
blomkruka darrade starkt, ”hvilket äfven torde hafva varit fallet med andra krukor.’*
20. Kändes en stark jordbäfning i Venedig.
20. Den bekanta skriftställarinnan Bettina v. Arnim f i Berlin.
21. Ett nytt embetsverk inrättadt, under namn af Skogsstyrelsen, med
åliggande att ëfvervaka skogshushållningen vid alla under statens förvaltning
stående skogar, att handhafva tillsynen öfver tillämpningen af stadgandena
rörande jagt och djurfångst, m. m. Till chef, med titel af Generaldirektör,
utnämndes landshöfding A. E. Ros.
23. Historikern Hallam -f* i London, vid 81 års ålder.
26. Skall Kossuth hafva i hemlighet ankommit till Genua, under det
antagna namnet Clarke. Han kom dit, berättas det, i sällskap med tre andra
ungerska flyktingar och försedd med engelskt pass från Paris, der han en längre tid
uppehållit sig. ”Uti flyktingskretsarne i Genua var den mening allmänt gängse,
att Kossuth skulle derifrån i något hemligt ärende bege sig till Turin, dit han
också afrest.” — Dessa i en korrespondens från Genua meddelade uppgifter
hafva blifvit vederlagda uti en annan skrifvelse; emellertid visar allt detta den
pågående och alltjemt tilltagande rörelsen. Månne Ungern eller åtminstone den
ungerske agitatorn nu vill passa på?
28. C. A. Agardh -J\ (Se pag. 137.)
29. Ny ecklesiastikminister, grefve Henning Hamilton (efter D:r Anjou, som
samma dag utnämndes till biskop i Wisby), — och den sålunda lediga
konsultativa statsrådsplatsen besatt med matem. professorn vid Upsala universitet, C.
J. Malmsten. Alla, som känna det nya statsrådet, äro ense om, att han är en
utmärkt matematiker och var en dito professor; deijemte lär Hr Malmsten vara
en stor financier, — men det är ju Hr Gripenstedt också!
Februari.
3. öppnades i Stockholm en ”Lärokurs för Fruntimmer”, till utbildande af
unga damer, som lemnat skolan, och med särskildt afseende på bildande af
Lärarinnor. De ämnen, hvari vid denna läroanstalt undervisas, äro dels vanliga
skolämnen, som här närmare utvecklas och ledas till en högre undervisning —
hvarjemte metodik för bibringandet af dessa läroämnen skall meddelas, — dels
ock nya vetenskaper, såsom Fysik, Hälsolära, Botanik o. s. v.
3. Engelska parlamentets session öppnades denna dag. I Drottningens
throntal yttrades, att hon ”från alla främmande makter emottagit försäkringar
om deras fredliga tänkesätt”; men deijemte förklaras, att engelska regeringen
skall söka af alla krafter upprätthålla traktaterna af 1815, — i hvilken fråga
äfven under diskussionen alla talarne visade sig vara ense. Om förhållandet till
och uti Indien yttrar drottningen: ”Jag hoppas att kunna snart tillkännagifva
fredens fullkomliga återställande i detta stora rike samt vända min
uppmärksamhet på förbättrande af dess tillstånd och utplånande af alla spår efter det
nuvarande olycksaliga kriget.” I slutet af talet vidrördes frågan om
parlamentsrefor-men, dock endast helt lösligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
