Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Större uppsatser - Leroy de Saint-Arnaud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och adelsprepositjenen. Men det som är ämnadt till en marskalk
tillägger sig adelstiteln i tid. Sällsamma ironi af ödet; just inom
sjelfva de maktegandes leder måste den franska adels-strafflagen
uppträda med den största försigtighet!
Den unge Leroy böljade tidigt denna oundvikliga konflikt
mellan ”debet och kredit”, med hvUken bokföringen utfyllt det tom*
rum moralen lemnat efter sig; han tycktes i tid vilja frigöra sig
från den sista af alla ”fördomar.” Denna emancipation kar blifvit
hans lefnads valspråk och har i dess mest afgörande ögonblick
antagit gestalten af en befallande nödvändighet. Intressenas
dialektik måste i vår brytningsperiod endast aHtför bokstafilgt
uppfattas. Med intressen förstås räntor, liksom ”våra skulder” betyda
skulder.
Sålunda begåfyad med det predestinativa elementet, blef den
unge Leroy läijunge i Coliége Louis-le*Grand, der han länge nötte
skolbänkarne utan att just rikta sig med nägra betydliga
kunskapen, men icke utan att lemna efter sig förargelseväckande minnen.
Kan trampade gatstenarne i Bordeaux, trampade gatstenärne i Pa»
ris, väntade på en slump, som skulle leda honom till hans
bestämmelse, till dess han slutligen, under Ludvig XVIIIts regering, fick
sigte på dét kungliga lifgardet (Garde du corps). Man
petitione-rade, man uppvaktade hos vederbörande så länge, till dess Leroy,
utan föregående {jenst, utan examen, blott och bart på grund af de
garantier, som gåfvos för hans legitimistiska tänkesätt, hade
blifvit underlöjtnant vid ljfgardet. 1 kompaniet iNoaUles’ matrikel står
han helt enkelt som ”Leroy”;vden som med egna, ögon vill öfverr
tyga sig härom, finner matrikeln i franska krigsministérens arkiver.
Leroy utmärkte sig genom exalterad rojalism, isynnerhet lyste
han i de slagsmål, som i medlet af år 1820 i oragifningen, af den
deputerade kammaren utkämpades mellan studenter,
handelsbetjen-fer och officerare på half sold .å ena sidan, och lifgardister,
officerare af det kungliga gardet i civildrägt och polisagenter. å den
andra. Då knytnäfsrojalismens goda tid tilländalupit, efter det
spanska interventionskriget, som skenbart befåstade Bourbonernas
thrpn, skulle lifgardet utmärka sig genom sedigt, om militärisk
finkänslighet vittnande uppförande. Med sådana, fordringar kunde
atomkomplexen Leroy aldrig förlika sig; också måste han på sjelft
va sitt kompanis- begäran lemna tjensten. ”Afakedad utan pension”,
säger den fåordiga matrikeln. På senare tider har marskalk
S:t-Arnaud låtit gifva en prefektur åt en kamrat, som samtidigt med
honom och af samma orsaker blifvit utstött nr lifgardet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
