Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Smärre uppsatser - Biblioteket i Brittiska Museum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der; några af dessa blefvo meddelta åt den spanska gesandten,
och på detta sitt kända. 1 högsta vredesmod tillsatte Jacob 1, för
undersökning af denna angelägenhet, en kommission, som föreslog
bibliotekets konfiskation. Väl lyckades det Cottons vänner att för
denna gång besvärja ovädret; men 1629 utbröt en ny storm. Man
beskyllde nemligen Cotton att hafva författat en nyss utkommen
ganska häftig politisk flygskrift. Han var väl icke författare till
denna pamflett, som redan 15 år förut blifvit skrifven i Florens
af Dudley, hertig af Northumberland; men den nya upplagan var
tryckt efter ett ur Cottons bibliotek lånadt exemplar. Hans
samplingar ställdes nu under seqvester. Förgäfves företedde Cotton de
giltigaste bevis för sin oskuld; förgäfves bedyrade han, att det
gällde hans lif, om man fråntoge honom hans böcker, och att den
alagliga konfiskationen af hans bibliotek redan hade hos honom
utvecklat fröet till en dödlig sjukdom. Och hans utsago var
allt-för sann: den olycklige Cotton lefde ej ett år efter denna olycka,
utan ailed i Maj 1631; och efter hans död måste man dock
erkänna rättvisan af hans klagomål.
Biblioteket återlemnades nu åt hans ende son, Sir Thomas
Cotton, men stadnade under statens uppsigt. Ar 1700 anvistes
åt detsamma, genom ett parlamentsbeslut, en plats uti ett särskildt
efter familjen Cotton uppkalladt hus i Westminster. Man skydde
ej en gång att uti denna handling yttra, att Sir John Cotton,
lik-mätigt sin faders och farfaders önskan samt med vilkor att
biblioteket finge bibehålla familjens namn, förärade detsamma till
nationens nytta och begagnande. Ar 1707 underkastade sig ändtligen
Sir John Cotton att mot sin vilja blifva den engelska nationens
välgörare och undertecknade, mot en ersättning af 4500 P. St.,
den handling, hvarigenom han bortskänkte så väl huset i
Westminster som sjelfva biblioteket. Innan detta sistnämnda år 1753
blef införlifvadt med det Brittiska Museum, var det nära att blifva
förtärdt af en vådeld. Lyckligtvis kunde dock största delen
räddas, så att af de ursprungliga 958 banden finnas ännn 746
kompletta och 68 skadade i behåll.
Harley biblioteket, som från dess grundläggare, den förste
gref-ven af Oxford, öfvergick till hans son och från denne till hans
dotter och enda axftagerska, hertiginnan af Portland, blef år 1758
af staten inköpt; det betaltes till hertiginnan med 10,000 Pd,
ett ganska måttligt pris för samtliga deri innehållna skatter; det
består a/f 7639 band och 14,236 nrkunder.
Vi afhålla oss från vidare uppnämnande af de talrika särskilda
samlingarne af handskrifter och böcker, och tillägga endast, att det
dagligen tillväxande biblioteket år 1853 räknade 500,000 tryckta
band, tillkomna dels genom testamenten ocb gåfvor, dels genom köp.
Under de tio åren från 1843 till 1853 steg tillökningen i medeltal
årligen till 12,000 band. För närvarande, 1859, stiger de tryckta
bandens antal till öfver 540,000.
Förvaltningen af denna ofantliga bokskatt är öfverlemnad åt
ett collegium af 48 kuratorer, till hvilka hörer, i kraft af sina em-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
