Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Större uppsatser - Alexander von Humboldt. Efter ”Europa”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genast började han bearbeta sina i massa samlade materialier;
och sedan dess erhöll vetenskapen hvarje år genom honom rika
bidrag, hvilka så väl’till deras stora vigt som mängd med rätta
kunna kallas ofantliga. Humboldt valde i tjugu års tid Paris till
sin vistelseort och blef der vittne till ett stort exempel på
historiens stränga dom, den corsikanske usurpatorns häftiga och
bråd-störtade fall. Då och då företog han naturvetenskapliga resor,
isynnerhet i sällskap med Gay Lussac, till Italien; äfven besökte
han Schweiz; vi finna honom ock i England samt på kongresserna
i Aachen och Verona, — men största delen af sin tid egnade han åt
utarbetandet af sina stora verk.
Först sedan 1827 återsågs han i sitt tyska fädernesland; men
lusten för resor i aflägsna länder hade ej aftagit hos den nu snart
sextioårige lärde forskaren. Hans håg stod till Indien, till
Himalaya och till Tibet, der den buddhistiska verldens påfve, Dalat
Lama, thronar i den ostasiatiska verldens vatikan, Buddha La vid
Hlassa. Humboldt studerade då för tiden persiska språket,
såsom ett hufvudsakligt medel att göra sig förstådd bland öfre
Indiens bildade klasser; men genom en af ryska kejsaren uttryckt
önskan leddes hans verksamhet åt annat håll, nemligen till
Sibe-rien. Med Rose och Ehrenberg reste han år 1829 från Moskau
till det Jekaterinenburgska Ural, besökte platina-vaskerierna i Nischni
Tagilsk, begaf sig till Werchoturie och Tobolsk, till Barnaul på
Ältai, till Kolywan-sjön och slutligen ända till de kinesiska
gränsposterna uti Songariet. Återvägen togs genom Ischim-steppen, till
Kirgisema samt vidare till Omsk, Orenburg och genom
Kalmuc-kernas land vid Wolga. På nio månader hade Humboldt tillika
med sina tvänne utmärkta följeslagare tillryggalagt en sträcka af
2320 tyska mil.
Och dermed slutade han sina reseföretag; men han har sedan
dess i trettio års tid oafbrutet verkat för vetenskapen, — och för
vetenskaperna flödade ur hans lefhadsrika verksamhet ymnig
välsignelse, som befruktade mångfaldiga områden. Så upptäcker
Humboldt den groningskraft, som chloret utöfvar på växtfrön, anställer
observationer öfver kryptogam växter, uppfinner en ständigt
brinnande bergsmanslampa och föranledes af Galvanis arbeten till
forskningar öfver de retade muskel- och nervtrådarne. Han slår sig på
astronomiska studier och sextant-observationer; han vänder sin
uppmärksamhet på oceanernas hydrografi och upptäcker, att i
närheten af en sandbank denna säkrare antydes genom temperaturens
förhållanden än genom sänklodet. I Peru egnar han också myc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
