Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Större uppsatser - Marskalk Pélissier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skansar, murar, kulor och bomber ingenting hindrade af det han
höll för nödigt, så bröt han också i London mot den strängaste
etikett, till och med vid hofvet, om det så måste vara. En gång
lemnade han bordet, en dödlig förbrytelse i traditionens land;
då ban återvände till sin plats, frågar honom ett förnämt
dumhuf-vud, om han hade läst Times. Citybladet var just då ganska
oangenämt för Frankrike, och marskalken svarar med malitiös flegma:
”Ja visst, och jag har för första gången funnit, att Times duger
till någonting.”
Representerade marskalken sålunda Frankrike med
soldataplomb, så följde han å andra sidan med obeslöjad öppenhet sina
personliga böjelser och minnen. Under en spatserfärd i Hydepark
ser ban hertigen af Aumale i ett ekipage framför sig; genast
befaller han kusken att köra raskt på, och medan hans spann far
förbi prinsens, lyfter han sig militäriskt från sin plats och frågar
helsande: ”Comment se porte, Monseigneur?” Prinsen besvarar
helsningen i samma ställning: ”Très-bien, mon cher maréchal; et
vous?” Sedermera spisade segraren från Malakow till och med
jemte prinsen till middagen hos en högförnäm dam. Gamla
militärminnen från Algier kallades till lif, och marskalken förnekade
intet ögonblick sin fordna generalguvenör. Vi veta ej, om herr
Walewski bar ställt marskalken till ansvar för dylika allotrier;
man berättar, att en af marskalkens betjenter varit en
utrikesministerns i Paris spion, och att man der redan vetat allt, innan
tid-ningarne begingo sina indiskretioner. Men säkert skall Pélissier ej
blifvit skyldig svaret, och dertill ett svar, som man ej brukar
sticka under stols med.
För att fullända mannen, måste man gifva honom en fru.
Kejsarinnan Eugénie besörjde scenen mellan Hercules och Omphale.
Nuvarande fru hertiginnan af Malakow måste dock väl ha gjort sitt
till dervid; ty Pélissier låter ej påoktroyera sig något, ej en gång
en skön spanska. Marskalken skall verkligen varit i kärleksnöd i
London och hvarje dag afsändt till Paris en tjugufyrapundig
hjer-tesuck i form af blomsterbukett. Vi betvifla, att Neder-Seines-barnet
förstår spanska, men gay sober tyckes vara honom temligen
förtroget. Marskalksstafven, hertigtiteln, hög lön, 100,000 fr. årlig
ränta, nu äfven rikt utstyrd som ung äkta man: hvem af de der
uppkomlingarne skulle bragt det så långt, som denne styfsinta,
opolitiska soldat? Och får ej den hembakade moralen: ärlighet
varar längst, här återigen en ganska förförisk bekräftelse?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
